fredag, februari 26, 2010

Äntligen ett espressodistanspass

Trots, nollgradigt, duggregn, snålblåst och inte allt för pigga ben, så var det idag väldigt skönt att köra ett morgonsvältpass i frisk svensk luft och under ackompanjemang av vårväntande talgoxar.
Det var ju ett tag sen ett distanspass kördes på svensk mark för min del.

torsdag, februari 25, 2010

Desillussionerad

Kyla, spännande OS-tävlingar och vidriga arbetsdagar har gjort den senaste veckan lite splittrad när det gäller träning, men dom timmarna jag tränat har varit effektiva.
Till och med skrivandet här har blivit lidande.
Jag vill ha en skärpning!!

lördag, februari 20, 2010

Slog mig själv med en kilometer!

Denna vidrigt kylslagna februaridag tillbringades delvis i en bod hos GT och körning på trainer upp till alp duez.
Nåt kilo lättare än tidigare, men betydligt mindre väl förberedd än när senast jag provade detta virtuella berg, eftersom jag så sent som igår kväll körde ett 20/40 pass med 47 upprepningar.
Och fast jag är några månader äldre än sist så gick det nästan 4 minuter snabbare denna gång.
Otroligt.
Tryckte ungefär samma watt som sist och detta är beviset på att min enda chans till att bli snabbare, är att vara så lätt som möjligt?

Så om jag tittat bakåt när jag gick i mål idag så hade jag kanske sett min feta tidiga decemberkropp över en kilometer ner i backen..

Hoppas kunna se min min feta Februarikropp nån kilometer efter mig i April?
Och andra feta kroppar oxå för den delen?
Men så feta finns nog inte?

tisdag, februari 16, 2010

Achtung achtung!!

Det definitiva beviset på att jag kommer att bli oerhört farlig inför nästa säsong?

Skulle dra iväg till gymet o lyfta ett par, tre ton, och skrämma lite folk med min enorma muskelmassa.
Tyvärr räcker inte längre ett par centimeter aluminium som vevarmsmaterial till mina explosiva muskler, så jag kom bara halvvägs till gymet.
Joråserrusåatte.. nog har vinterträningen givit lite resultat...
Posted by Picasa

söndag, februari 14, 2010

Förberedd

Eftersom denna kalla vinter drabbat hela europa, så vet jag som den väderintresserade gubbe man nu råkar vara att det kan bli snö även nere vid medelhavskusten.
Jag var därmed sedan flera månader förberedd på detta när jag åkte ner till Nice med ett gäng cyklister för att mosa många timmar på cykeln under en vecka.
Några skapliga dagar blev avlösta av lite sämre dagar ( den värsta var vilodagen som visas på bilden), men visst hann vi med att cykla så det räckte, även om man fick hålla sig längs kusten sista 2 dagarna pga för mycket snö på vägarna över 600 möh.
Jag frös bara lite en dag då vi möttes av en mycket vätande regnskur och +4 grader uppe i bergen.
Men eftersom jag är en oerhört pessimistisk svensk, så hade jag självklart utrustning för att klara detta (vilket kanske inte alla hade).
Mitt pessimistiska/realistiska tänkande gjorde därmed att jag orkade genomföra så mycket cykel som min kropp orkade trots det lite tjuriga vädret.
Dom dagar det var bra väder så blev det fina pass i bergen på fantastiska vägar och envetet forcerande av berg med olika branthet.
Dock lite kyligt varje dag

Fördelen med detta var att man inte direkt fick nån köldchock när man klev av planet vid Arlanda..

24 timmar cykel blev det iallafall därnere vid det svalkande medelhavet.

torsdag, februari 11, 2010

Hell whithin..

... var det igår när ytterligare ett långt pass i bergen ovanför Nice genomfördes.
19 timmar bergscykling på 4 dagar är nog rekord för mig, men jag gnetat på med viss pina inombords.
Hell outside är det idag på vilodagen när snöflingor stora som lappvantar size xxxl singlar ner från himlen.
Nice?

lördag, februari 06, 2010

Nedbrytning?

Klockan 4.15 går jag upp i morgonbitti för att börja en resa till Nice.
Där ska jag och några till cykla lite.
Helst cykla mycket.
Sen kommer jag hem efter en vecka, tröttare än någonsin.
Det är nånting att sträva efter?

torsdag, februari 04, 2010

Kvällspass!

Jag visste redan när jag vaknade ur min eftermiddagslur under min varma filt med en katt på armen att det skulle bli ett skönt cykelpass ikväll.
Det var ett tag sen jag körde ett riktigt kvällspass, dels för att jag haft förmånen att vara ledig dagtid mitt i veckorna mellan varven, men jag ska även erkänna att jag ställt in ett par pass på grund av för bistert vinterväder.
Men ikväll var det perfekt!
-1 grad, nyplogade fina små vintervägar med meterhöga plogvallar o snö på träden.
Där satt jag i ljuset av mitt nyladdade lyse och njöt i ett par timmar i lugnt tempo.
Både kropp och själ fick en rejäl nypa frisk luft.
För jävla underbart.
Hur psyksjuk skulle jag vara om jag inte fick såna här fina pass då och då?

tisdag, februari 02, 2010

Den största skräcken

Jag har ingen speciell bacillskräck och är inte direkt kräsmagad av mig, men ändå byter jag strumpor varje gång jag varit på friskis oavsett om dom är nya eller inte.
Man går ju strumpfota från skohyllan till omklädningsrummet och på den sträckan på ca 20 inomhusmeter så hinner man samla på sig en hel del skit.
Tänk dig bara att den äckligaste gubben i hela omklädningsrummet med sitt handduksskrubbande av rygg o stjärt leder till att ett hårstrå lossnar o landar på golvet.
Detta golv beträder jag med mina oskyldiga strumpor och vips så har hårsstrået fastnat i dom.
Dessa strumpor kommer jag sedan hem med och går omkring med hemma.
Hårstrået lossnar från strumpan o fastnar istället i tassen på en av mina katter som senare busar omkring i min säng.

Kanske vaknar jag nästa dag med ett hårstrå härstammannde från stjärten från omklädningssrummets äckligaste gubbe i min mungipa!
Urk!

Tur att det är jag som är omklädningsrummets äckligaste gubbe..