Knark är gott

Med nervsystemet fullpumpat med koffein och inget annat, så körde jag denna vackra tidiga söndagmorgon ett litet svältpass i lugn takt.
Det var så länge sedan att jag nästan glömt hur skönt det var.
Man förstår att folk missbrukar saker som slutar på -in.
Dock inte jag..

Lekt cykeltävling igen..

Runt skolan där jag tillbringade min högstadietid, körde vi idag ett klubbträningsrace med 3 personer som deltagare på en riktigt rolig bana.

Backen upp till skolan är ganska jobbig och jag minns hur man suckande tog sig upp för den när rasten var slut och därmed oxå friheten och hängandet på fiket nedanför.

Idag är det dock typ 28 år sedan jag slutade nian, men det var möjligen ännu jobbigare att forcera backen nu?

Nej, förresten det var jobbigare då, 1983.

Dagens race kändes dock lite stelt o segt, men jag hade en rolig fight loppet igenom, som jag till slut gick förlorande ur med rätt knapp marginal.

Kan hända leker jag lite cykeltävling runt mitt jobb typ 28 år efter jag slutat jobbat..?

Hoppas det.

Motsatt effekt?

Man fungerar inte alltid som förväntat.
Efter en vecka med över 25 tim träning, varav några timmar väldigt hårt, så förväntade jag mig att jag skulle vara väldigt trött i benen på dagens 4*4 pass.

Så var det inte alls.

Efter hårda veckor brukar man INTE gå ner i vikt av nån anledning, snarare tvärtom, men ändå hoppas man, ja nästan förväntar man sig, att man ska ha gått ner i vikt med över 20000 kalorier uppbrända på kort tid.

Men så var det inte alls.

Kan lika gärna ligga i soffan..

Kontrast

Jag har fått så mycket solljus den här veckan, så att jag nästan tror att det är vår.

Under den extremt soliga vecka jag har varit på Gran canaria och cyklat, så har vintern litegrann släppt det där äckliga greppet om sverige, och årets första lugna skridskopass blev av idag, eftersom isarna tinat lite och frusit igen och därmed blivit åkbara.

Det var ungefär vad jag orkar med efter en hård cykelvecka som flutit på så bra med allt vad träning o väder kan erbjuda, att det nästan känns överflödigt att skriva nåt om det.

Då blir det lite väl käckt tycker jag..

Sol

22 tim cykel hittills under denna vistelse pa Gran Canaria och solen har inte varit i moln en enda sekund.
I morgon ar sista dagen pa cykel och vadret skulle bli samre.
Avan om solen givit fin cykelbranna och benen far en rejal dos traning, sa ar det inte bara skont att kanna hur man muskulart och psykiskt langsamt bryts ner av den myckna traningen och dom extremt manga hojdmetrarna.
Kanske tur att de bara ar en vecka har nere..
Eller kanske ar jag bara gammal?
Kanske blir det en eller flera mera ingaende rapporter fran denna resa nar jag kommer hem?

Iväg..

..från kyla
På väg mot varmare.
Cykel på Gran Canaria.
Skillnad.
Hoppas jag?

Till minne av en vacker älg

Jag blev vittne till en trafikolycka med en älg inblandad igår kväll.
Bland bilar med varningsblinkers låg den stackars älgen.
Den hade fått bakbenen avkörda och låg som om den försökte ta sig upp med frambenen i "resa sig" ställning, men med magen mot den kalla vägbanan och med chockad skräckslagen blick.
Denna fina varelse som kanske bara för minuter sedan fredligt gått o betat bark av nåt träd, låg nu plågad inför döden.
Jag passerade långsamt förbi med min bil och strålkastarna träffade den graciösa stora vilda kroppen med den vintergråbruna pälsen. Den tittade på mig nästan bedjande med den där livrädda blicken.
Jag blev rörd och kände mig skyldig på nåt vis, skyldig för att jag bara passerade, och för att jag tillhörde mänskligheten, vars hårda bilism åter dödat ett oskyldigt djur.

Jag tänkte på älgen ikväll när jag var ute o cyklade ett kortare kvällsdistanspass, och just när jag var som mest uppe i tankar så vurpade jag i en snorhal korsning med min dubblösa vintercykel, samtidigt som en bil närmade sig.
Jag klarade mig från att få bakbenen avkörda med ganska god marginal, till skillnad från den oskyldiga älgen igår.
Men så är jag inte oskyldig heller..
Så orättvis kan världen vara ibland

Stark helt plötsligt!

Luften som strömmade in från det öppna fönstret kändes ovanligt frisk och spinningcykeln uppträdde väldigt distinkt, liksom mina starka ben.
Kände mig avslappnad och förstod att detta skulle bli det första 4*4 passet denna vinter som skulle bli SKÖNT att genomföra, hela tiden.
Tur att det är så ibland...

Tacksam

Plötsligt när jag stod vid vägkanten mitt i skogen i den mörka januarikvällen och pissade ett hål i den meterhöga plogvallen, så kom jag på att det är rätt skönt att vara frisk och hyfsat tränad så man får uppleva såna här cykelkvällar.

Verkligheten kommer alltid ikapp

Än har inte verkligheten kommit ikapp mig verkar det som, trots att jag tränat dåligt i nästan 3 veckor, mest pga sjukdom.
Den nästan traditionella klubbtävlingen Trettondagsracet (anno 1997) kördes idag med 6 st hårda som trotsade snöstorm o nån minusgrad.
Kroppen fungerade hyfsat, även om det snurrade i huvudet lite när jag nådde lite ansrängningstoppar.
Pulskurvan visar till min förvåning helt normala värden, då jag under lätta träningspass dagarna innan haft ett rusande hjärta vid ingen anstängning alls.
17 HELA varv blev det för mig och dom flesta andra, och det räckte till en 2a plats och jag hade min starkaste del i den enda men långa backen.
Kanske tack vare min rekordlåga vintervikt på strax under 70kg
Men om jag inte får några riktiga träningsveckor framöver så kommer nog verkligheten ikapp ganska snart.
Som den alltid gör vid all sorts fusk och utebliven träning..

"I am just a face in the crowd..

..nothing to worry about.."
"Im getting slower and slower and slower"...
"And i got nothing to say.. its all been taken away..


Dagens textslinga i huvudet av Nine inch nails.
Positiva tankar?

Mytoman

För länge sedan när MTB sporten var inne och på, så drog den till sig rätt mycket folk.
Alla var inte så seriösa och blev kanske inte så långvariga i gamet, men dom ville ändå vara med en stund "där det hände".

Minns en kille som kanske inte var känd för att vara nån idrottsman direkt, utan han var mer känd som typ biltjuv och extrem mytoman..
Han dök plötsligt upp en dag och började prata (ljuga) MTB.

Jodå, han visste "jättemycket" om sporten och hade minsann kört tävlingar här och där, bland annat en LITEN SM tävling (för att inte ljuga för mycket) i vilken han kommit på 3e plats.
Eftersom jag åkte typ alla tävlingar som fanns på den tiden, så visste jag att han ljög som en tok, och jag visste verkligen att det inte fanns nån LITEN SM tävling, som denna lata halvkriminella looser kunde komma på pallen i.
Han hade ju inte ens lyckats stjäla en riktig cykel...

Skulle i och för sig var lite skönt om det fanns SMÅ SM tävlingar här och där, som man kunde åka runt på och vinna.

Idag gjorde jag nästan som denna mytoman!
Jag körde nämligen ett LUGNT 4*4 pass!
Eftersom jag varit långvarigt förkyld och väglaget inte inbjöd till utecykling så körde jag istället som sagt ett 4*4 pass, men bara med 80% pulsbelastning på intervallerna.

Skulle i och för sig vara lite skönt om 4*4 passen var på 80% och kunde vara såhär bekväma att genomföra.
Jag kunde ju ljuga och säga till alla att jag kör på 95%.
Men då skulle så småningom min framtida fysiska kapacitet nog inte ens räcka till att komma på pallen i en LITEN SM tävling....