1 år av total hälsa?

Den 3e Januari 2007 snöt jag ur sista snoret på den senaste förkylningen. Sedan dess har jag inte varit sjuk eller skadad så jag behövt avstå ett träningspass EN ENDA DAG!!

INGET har bitit på mig!!!
Inte träninglägret utomlands i Januari, där man typ gick på knäna 1,5 vecka efteråt av träningsslitage
Inte långpass på cykel i 20 minusgrader o dragiga skridskoisar i Februari
Inte semester i egypten o möte med araber i Mars
Inte riktiga tävlingspremiären i April
Inte den jobbiga formsvackan i Maj
Inte badpremiären i Juni
Inte träningen o stressen inför SM o avpänningen efteråt i det regniga Juli
Inte den fuktiga hettan, följt av dom skitiga o blöta tävlingarna i Augusti
Inte avslappningen efter sista tävlingen i September
Inte viloperioden i Oktober
Inte början på slitig o kall vinterträning i November
Inte den långa ledigheten över jul o nyår i December...
...men den helgen är inte riktigt slut än.

Så jag ropar inte hej

Man börjar väl bli så gammal att man haft eller redan har alla jordens virus o bakterier?

Den mentala hälsan tar vi en annan gång..

Vi drar några klyschor..

...som kan vara "tänkvärda" så här i årsskiftet...
"Det är viktigare vad man äter mellan nyår och jul, än mellan jul o nyår"
"Den som inte har tid med fysisk träning, måste förr eller senare avsätta tid för att vara sjuk"
"Den som inte har tid med återhämtning, måste förr eller senare avsätta tid för att vara skadad eller övertränad"
Något präktigt, men ack så sant...

Jag avslutar med en klassiker:

"Det går fort i hockey".....

Firandet

Högtiden "min egen namnsdag" firades med pompa o ståt i regngrått decemberskimmer.
Jag uppvaktades av en väckarklocka i mörkret klockan åtta på morgonen.
Presenterna jag fick bestod av hård cykelsadel, duggregn i ansikte o motvind.
Benen var dock rätt pigga trots att det var 40e gången min namnsdag firades.
Bara några dagar efter Jesu födelse så har JAG namnsdag.
Kanske är det därför jag hade lite kontakt med gud o fick medvind på slutet..

Traditioner

Enligt en gammal tradition så ska man cykla minst 2.5 tim på julafton o fika på nåt öppet ställe.
Man ska även runt jul köra ett träningsrace på Lundabadet på en intensiv bana och få stryk av en fikasugen man.
Eftersom jag är en traditionernas man så höll jag fast vid detta även i år.
Man ska bevara traditioner, annars urholkas kulturen och vi blir ett historielöst folk...

I utkanten

Jag befinner mig gärna i centrum ibland, men vid händelser som ALLA ska vara med på, så håller jag mig gärna lite vid sidan av, lite skeptisk.
Det skulle behövts fler såna som jag när Hitler härjade som värst o knappt ingen ifrågasatte honom. "Alla andra var ju med"!
Idag var nästan alla o julhandlade, men jag fann frid ute på en sjö med blankis på ett par skridskor.
Åkte hem i utkanten av stan för att slippa galna "Hitleranhängare" .
Och när friskis som vanligt på lördageftermiddagarna nästan var tömd på folk, så körde jag ett 8*6 intervallpass.
Det var dock några andra med oxå, och jag satt för säkerhets skull i utkanten av lokalen...
Ingen Hitler syntes till som tur var...

Is

Efter gårdagens moralkrävande cykelpass i mörker utan mat, passade jag idag på att softa lite på skridskor för första gången i år.

I hopp om att få dränka mig?

Jag fortsätter baklänges.

I början av åttiotalet allierade sig fundamentalistiskt kristna grupper i bland annat i USA för att kämpa mot den allt hemskare heavy-metal rocken. Man brände upp grammofonskivor o demonstrerade o skrek högljutt om hur musiken förde ungdomarna till helvetet.
Man spelade även vinylskivor baklänges för att eventuellt hitta dolda djävulska budskap i texterna.
Självklart hittade man läten som liknade "sejtan" "hell" "killjårself" om man gick igenom ett gäng skivor.
Detta var beviset. Musiken var ond!!

Eftersom inte jag o säkert några till inte är så värst förtjust i julen så ska jag nog minsann försöka att hitta onda budkap i till exempel "Räven raskar över isen" eller " Nu e de jul igen" om dom spelas baklänges?
Kanske ropar man på satan i "Prästens lilla kråka"?
Uppmanar till mord i "Ser du stjärnan i det blå"?


En av dödssynderna är i allafall helt klart med i julbudskapet numera: Frosseri!

Neluj..

.. är Julen baklänges.
Mitt redan i grunden dåliga samvete blev inte bättre denna dag när jag för första gången under vinterträningen HOPPADE ÖVER ett träningspass.
Tillbringade istället dagen med att gå i affärer o köpa saker.
Min julkonsumtion är dock inte större än en vanlig månad, dvs ganska behovsanpassad.
Att se folk krylla i julhysteri gör mig nästan illamående. Man MÅSTE HA 4 st julgranar i olika storlekar.... mm. mm. mm. mm. mm. mm. mm. osv. osv. osv.

Det ska dock bli skönt att vara ledig några dagar extra, och ta igen denna ÖVERHOPPADE träningsdag.
I övrigt kan julhysterin typ dra åt helvete!

Kyla

-4 grader celsius är inte speciellt kallt. Men i dimma, lite snålblåst o iklädd lite tunnare cykelklädsel för att köra träningsrace, så är det väldigt kallt, iallafall om fingrar o tår.
Efter racet när värmen kom tillbaks fick jag sån "nagelsprätta" att jag höll på att börja grina.
Tur att det var några fler än jag som hade kallt.. (7st)
Racet i sig var väl kanske ingen sensation för min egen del. Tog starten, blev omkörd av den blivande segraren(som vanligt min plastbror Gunnar), hängde på honom en liten stund, men det var tillräckligt länge för att hänga av alla andra direkt.
Körde sen på i ett tempo som enligt pulskurvorna var i bekvämaste laget (169 i medelpuls).
Det blir lätt så när man inte är hotad bakifrån o han framför kör lite för fort.
Ändå ett bra sätt att hålla tävlingskänslan vid liv under vintern.
Man rensar ur systemet lite o får känna lite endorfinrus för en stund. Som en knarkare.
Av knark blir man stark?
Men en gång i månaden räcker.

Vinnartröjan?

1997 köpte jag en helsvart cykeltröja av känt japanskt märke av hög kvalitet.
Hög kvalitet är det verkligen, då jag använder den än idag, efter typ 152 tävlingar 267 spinningpass o diverse träningar. Drygt 400 tvättar oxå.
Ett tag var det min "vinnartröja". Det var coolt med svart i slutet på 90 talet och tröjan ingav mig nån typ av självförtroende.
Men ju mer magisk tröjan blev desto närmare kom dagen när jag gjorde fiasko iklädd dito.
Plötsligt en dag var det en loosertröja, som bara gick att använda i mörka spinninglokaler.
Idag har jag ingen speciell vinnartröja. Är lika tråkig som alla andra o cyklar omkring i en klubbtröja utan nån personlig prägel.
Varför inte ha ett par vinnarhjälmkuddar eller nåt?
Nåt som inte syns och som bara jag vet.
Då gör det inte så mycket om det blir ett par looserhjälmkuddar.

Tvättade den gamla "vinnartröjan" idag. Den håller formen efter alla år.
Liksom ägaren?

För bekväm?

Börjar känna mig lite som en slö katt i mjukt överkast i mitt träningsprogram. Har kört efter ett stadigt schema sen slutet av oktober, och nu känns det som min kropp börjat vänja sig lite väl mycket med programmet.
Det börjar plana ut.
Hade en inte alltför sportig segeljolle som jag seglade en del med i nedre tonåren. Jag önskade alltid att den skulle plana ut.
Och gå fortare.
Vid gynnsamma förhållanden med lite vågor och om man orkade skota hem seglet lite, så gjorde den det.

Idag handlar det mer om att söka upp motvind och få till "vågor" för att bli lite starkare.
Kommer att gå in i ett par gristräningsperioder snart, med början i jul o nyårshelgen. I mitten av Januari blir det en vecka i varmare länder med cykling i höga berg, som brukar ge ett enormt slitage på kroppen.
Sen gungar jag vidare i lite lugnare sjö ett tag igen med min ranka jolle.
Den kan välta när som helst, så det gäller att vara på sin vakt.

Det här är inte nästan. Detta är precis!

Sovit i soffan, vaknat i soffan och cyklat.
Det är vad jag gjort den här helgen. Ungefär som vanligt med andra ord, fast något mer precis den här gången.?
Känns som om jag skrivit om liknande fenomen tidigare, men det är helt enkelt den verkliga verkligheten som kan vara så här ibland.
Tråkig.

Tyckte ändå att det var rätt skönt att cykla dagens distanspass.

Tjenare!

De e nå jäla vajsing på datan. Man kan liksom inte ladda upp bilder så alla kan kika.
Någe knas ere. Fåse om jag kan kirra re själv eller om de e nå centralt.
Nu gäspar skorpan för mycke igen. Dags å gå å knoppa, så man får opp sina blå i morrn.

Man ska inte klaga

Gårdagens hårda intervaller satt kvar i hela kroppen i morse när jag vaknade. Det brukar dom göra, men denna dag var jag ledig o tänkte göra ett 3 timmars ditanspass utan att äta frukost.
Det visade sig dock att jag fick slå detta ur huvudet, då jag fick svåra hungerkänslor bara av att gå två vändor i min lägenhet på knappa 60 kvadratmeter.
Men med dom här pulskurvona med nästan helt plana toppar o med 13 minuter av 16 möjliga med över 180 i puls, så får man ett viss energiomsättning i kroppen.
Genomförde dock ett distanspass på 3.18 EFTER frukost i ett envist Decemberregn.
Hade nästan minneslucka o vet knappt vilken runda jag tog.
Så tråkigt var det.
Det kan ju inte vara roligt jämt!
Så nu har jag några frågor:
Kan inte nån göra så att det blir roligt?
Borde det inte finnas nån ansvarig i klubben eller nåt, som gör att det är roligt att träna jämt?
Varför fanns det ingen rolig aktivitet som passar just mig, just idag? Inte på söndag!!!!
Borde det inte finnas sponsorer som går in o ger mig pengar till just MIN verksamhet?
Varför ringer det inte nån till mig om det händer nåt som just jag tycker är roligt?
Varför tränar ingen åt mig?
Jag ska fan klaga nånstans!!

Ljuspunkter i mörkret

Inte en full arbetsvecka innan nyår o ett jobbmässigt lindrigt januari med utlandsresa med cykel. Sen är man inne i februari och då är det bara en dryg månad kvar innan tävlingarna börjar lite smått o våren är tillbaka.
Det går fort i hockey, tur att man inte legat på latsidan o tror att vintern är lång.