Still alive

Jodå jag är med än, även om jag har ett lite stelt leende på läpparna.
Har varit lite för upptagen, lite för oinspirerad, lite för trött, lite för bortrest eller lite för... ja vad du vill.... Så det har blivit lite glest bloggat..
Har varit i det fina landet Slovenien (Kranjska Gora), för att hjälpa duktiga cyklister från Sverige att bland annat få i sig lite vätska på EM i MTB för veteraner.
Hade även min träningscykel med och körde ett antal timmar i berg o dalar i 3 olika länder.
(Sloveninen Italien o Österrike).
Väldigt fin cykling.
Inte så bra form.
Men jag hoppas att intervallträning på över 1000 meters höjd ger lite placeboeffekt iallafall..
Och jag hoppas att jag blev inspirerad av att se Gunnar göra ett suveränt EM lopp och endast bli slagen av den regerande världsmästaren.
Att se dom allra bästa tävla på större tävlingar brukar faktiskt göra att jag mest känner mig rätt liten o dålig själv, för jag är rätt dålig just nu.
Men jag börjar vänja mig..

Men de va nå alldeles....

Gårdagens träningsrace hos GT blev en väldigt långsam historia för mig. Vinterns o vårens hawaii-träning verkar oxå ha lett till hawaii-form, något som jag föga överraskande nu får erfara.
Men man undrar ändå vad det är som händer i det kroppsliga systemet när man knappt orkar ta sig upp till strax över distanspuls och ändå känna sig svag o syrafylld.

Man skulle kunna säga att jag blev förnedrad av konkurrenterna, men för att förnedra måste det finnas nån att förnedra.
Jag räknas ju inte som människa såna här dagar, när jag gör såna här omänskligt dåliga prestationer

Det går trögt

Det känns bestämt som om jag är på väg att komma i riktigt dålig form!
Kul!
Verkligen!

Hittad

Nedanför ett berg mitt i skogen 2 km hemifrån sitter katten Selma som om inget har hänt efter 5 dagars frånvaro.
Väldigt trött hungrig o kelig.
Och jag blev glad.
Trots att jag får gå upp mitt i nätterna och släppa ut o in henne

Belöning

Kl 1615 brukar jag vara på väg hemåt i lugn takt på cykeln, men idag gjorde jag nåt så ovanligt som att träna ett hårt pass efter jobbet.
Backintervaller.
Lugna distanspass direkt efter jobbet är inte ovanligt men...
Det var skönt dock att komma till slalombacken direkt efter en vidrig arbetsdag och bara bli ett med solen, gräset, backen, cykeln och mina låga depåer av allt.
Med lågt blodsocker o hunger orkar man inte komma upp i några högre pulsvärden, men den branta backen gjorde väldigt gott rent muskulärt i mina tomma ben.
Efteråt blev jag ännu mer ett med den fina försommar kvällen.
Och efter lite mat blev jag ett med soffan.

Mycket gammalt o klassiskt

Begav oss till världsmetropolen salbohed utanför Sala för att träffa likasinnade jämngamla gubbar för att sladda lite hoj i sanden och få mjölksyra uppför branta lösa backar
7 st var vi som hade hittat dit till denna plats, där Tommy gjort en bana som visade sig utslagsgivande och varierande.
Dagen till ära körde jag på 12 kilo järnskrot i form av min träningscykel som nu utrustats med dämpad gaffel, så den var riktigt användbar, om än lite trög.
Jag själv var oxå trög o hängde inte med riktigt, men jag lyckades iallafall slå 2 st i startfältet.
Alltid kul att köra på nya ställen.

Kompenserad

Det är ganska ofta man kan kompensera dåligt väder med ett par bra ben.
Det är inte lika ofta som bra väder kan kompensera ett par dåliga ben.
Men denna vackra försommarmorgon lyckades få mig att glömma energilösa ben och njuta iallafall på det lugna distanspasset.
Men hade det kommit ETT moln så hade det varit kass...