Prologhosta

9 personer och 4 st snabba heat a10 minuter, mestadels på småkurvigt gräsunderlag med en liten skogsbacke inlagd.
Det räckte för att man skulle bli illamående och få prologhosta efteråt
Men den korta tävlingstiden gjorde heaten hyfsat täta så det var rätt kul också.
Att jag sedan satt på en riktig cykel som är gjord från grunden att köra i terräng med gjorde inte saken sämre.
Fick en påse skumtomtar för min delade seger

Skum tomte
Skum tomt e?
Skumt om te
Skum tom te

Lite  sär   skrivning  så   här  på efter   middagen

Allt ont har något gott med sig?

I början av april såg jag ut såhär ett tag.
Fick ju smaka tysk jord ordentligt efter ett slarvigt utfört hopp, vilket jag har sviter av ännu..
Detta klanteri ledde till ca 2 månader av nästan löjlig skräck för kanter o stup, men jag bestämde mig för att inte låta den rädda gubben ta över för mycket och jag är efter lite träning nu bättre än kanske någonsin att hoppa o köra i branta branter.
Är också lite mer kalkylerande o tar inga dumma risker som jag inte tränat upp mig på innan.

Gammal o vis som jag är

Den här dagen 2008...

...kom det så mycket snö att när min bil ett dygn senare blev framplogad så såg den ut såhär:

Behöver jag säga att jag pulsade/gick med cykeln/cyklade till jobbet den dagen.

Dessutom var jag ensam på jobbet fram till kl 1400

"Snökanonerna" i Roslagen kan ibland vara nästan lika effektiva som i USA

 

Dags att hänga upp...

...den skitiga cykelcrosscykeln för i år.
Kanske tvättar nån gång i vår?
Det sista framträdandet i klubbens cx serie blev kanske inte nån historisk upplevelse åt nåt håll för min del, utan mer som det brukar vara när jag lite höstfet o ojämnt tränad kör cx på hösten.
Vek ner mig o förlorade dagens KM brons, samt missade den totala 2a platsen i den sammanlagda cupen med 1 poäng.
Var inte värd mer, eftersom jag inte direkt är nån riktig hejare på cykelcross.
Heller..

Lite konstant träning samt lite viktnedgång, plus att jag ska försöka höja mitt menslåga blodvärde nån enhet (vilket inte är helt lätt när man bara har järn, b12 och c vitamin att ta till)
Sen kanske jag cyklar lite fortare igen för en stund.

I gryningen....

...stack jag iväg på ett distanspass före frukost och det blev ett sånt där otroligt skönt pass som bara kan upplevas tidig morgon på endast en kopp kaffe.
Kom in i ett skönt flöde i det gråa men lugna vädret och på dom icketrafikerade torra vägarna, och 2,5 tim  senare var jag plötsligt hemma.
Nästan lycklig.
God frukost sen.
Väldigt god.
Blir nog en återupplivning av morgonpassen före frukost i vinter

Veckans inlägg?

Mest gamnacke halvsovande nånstans inomhus nu.
Däremellan lite intensiv och icke intensiv cykelträning.
Lite alltså.
Idag besök på cykelmässa.
Insåg att jag har sett rätt mycket cyklar i mina dagar.
Inga wow-upplevelser direkt, denna gråa mörka novembervecka.
Känner mig nästan slut som artist typ

Min egen tävling

Idag kördes 4e deltävlingen i CKNs Crosserie på det gamla militärområdet på Nordrona.
Jag var arrangör och tillika deltagare.
En arrangör som lagt en rätt snabb men hyfsat flowig men kuperad bana och en deltagare som cyklade ungefär så fort som han förmår just nu, även om inte det rätta stinget uppför inte fanns där idag.
Det var 12 andra deltagare också och 4a st av dom lyckades slå mig.

Exprimenterar lite med olika sorters väckningspass innan race just nu, och igår körde jag 5 st extremt hårda men korta intervaller med upp o nedvärmning på innecykeln vilket visade sig fungera i stort sett lika bra som min vanliga uppladdning.
Benen funkade bra, men lite "styrketräningsont-känsla" i början.

Tar ju minst ett par veckor att återhämta sig för en otalangfull 47 åring....

Inte så trött som jag trodde

4 män och 2 kvinnor hade samlats nedanför Kvisthamra slalombacke denna ljumma Novemberdag för att göra nåt så ovanligt som att cykla!!
Nåja, det är ganska ovanligt att köra varvlopp 3 tim i sträck på en tuff XCO bana.

Lugn start för ovanlighetens skull
Jag o GT cyklade på i ett för uppgiften lämpligt tempo och jag höll i taktpinnen i knappt 1,5 timme, då GT ökade och började köra varvtider på 12.30, medan jag fortsatte i mitt 13.40 tempo.
Man får inte börja tokköra när det är 1.5 tim kvar...
Då e nog sagan slut ganska snart

Kändes bra, men tyvärr skar jag upp däcksidan på nåt vasst efter 2 tim och fick gå/springa/ rulla långsamt i ett helt varv för att pumpa däcket vid varvning.
Täningsvätskan tätade hyfsat efter lite hjulsnurr och jag kunde återgå till 13.40 tempo.

12 varv blev det i alla fall på den för dagen lite förlängda banan och det var inte så farligt faktiskt.
45 min race på samma bana med konstant ansträngningssmärta är nästan värre.
Att sänka tempot bara litegrann gör stor skillnad på uthålligheten av naturliga skäl.

Men jag går som en 90 åring utför trappor just nu.