.... och fryser ben o märg.
Den beskrivningen stämmer ganska bra när jag denna råkalla Marsdag övervann alla demoner o till sist kom ut på ett distanspass.
Folk o biltomma småvägar med lite lättrullad packad snö.
Och kallt
Orkade knappt hälsa på bekanta ansikten.
Längtade nånstans efter nåt varmt, men det var inget i sikte idag.
Och när jag kom hem var jag så kall, liten och ynklig att jag kröp in genom kattluckan i källaren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar