Trots bra ben...

...så var jag ca 1 minut för långsam för att möjligtvis göra upp om nån av pallplatserna i H40 klassen i Huskvarna xc idag.
Var lite för "passiv" i startloopen och fick ta kölapp plus "vågade" inte riktigt använda det sista styrketrycket i benen i backarna och dom blivande pallkandidaterna gled långsamt ifrån mig trots min flödiga kaffedoping före start.
5a blev jag
Har aldrig kört riktigt klockrent bra på Huskvarna banan..
Är ändå hyfsat nöjd med riktiga årspremiären och det är definitivt ingen katastrof på gång.
Ett kul race på vårfina fysiska banor.

Söndag..

Kronisk motvind

I morse klockan 06 00 blåste en lite småsnål syvästvind som fick min rätt beskedliga jobbpendling på en mil att kännas trög o jobbig med mina sega ben.
Fem minuter innan jag skulle cykla hem från jobbet blåste det fortfarande sydvästlig vind och var ljummet i luften.
Jag brukar kolla på rökpelaren på det närliggande värmeverket så man vet vad som väntar.
Men fem minuter senare kom den kalla sjöbrisen från havet som ofta kommer vår o försommar när havet är kallt.
Sjöbrisen blåser då såklart i ostlig riktning o är lite småkylig.
Motvind hem också.

Nej det är INTE bra träning att jobbpendla i kronisk motvind.
Det nöter bara ner mig mer o mer, likt sandstormarna som eroderar en egyptisk pyramid.
Så om några tusen år är jag knäckt.

Världens bästa

Min puls var rätt hög ikväll när vi körde lvg träningsracepremiär i Finsta, bra tajmat efter en regnskur när det varit bra väder hela eftermiddagen.

Men min puls blev dock ännu högre lite senare när världens bästa lilla tussekatt vid namn Selma satte en bit torrfoder i halsen och fick inte ur det.
Hon låg o flämtade efter luft under sängen i en kvart o blev allt dåsigare.
Försökte ta tag i henne för att eventuellt ruska ur biten men hon rev mig o flämtade ännu mer.
Panik!
Till sist frustade hon till där under sängen o fick upp det o kunde andas igen.
Och jag kunde andas igen.

Ut på bår?

Endast fotbollsspelare dör nästan av en lårkaka.
Endast en lite ofokuserad Stefan kraschar ibland handlöst på egen hand 100 meter efter start på träningsracen och får just en lårkaka som för övrigt förstörde denna dag lite.
Eller mycket?
Höll inte i styret ordentligt (!)
Och ingen sjukvårdare kom med kylspray
Ingen bår där jag fick ligga o skrika o vrida mig
Ingen publik jublade när jag reste mig
Ingen annan fick rött kort eller varning

Men så har jag lite mer betalt än en fotbollspelare också, så man får inte sjåpa sig i onödan.
Lyckades på kvällen kravla mig upp på innecykeln o genomföra ett rätt bra intervallpass trots allt.
I början gjorde det ont i lårkakan,
Sen fick jag annan smärta i kroppen som suddade över
Skönt
Hoppas på att slippa matchstraff för detta tilltag

Medan snön smälter

Ibland är allt upplagt för att vara bra men blir ändå inte det.
Så denna lediga dags distanspass i bra vårväder blev inte nån större hit på grund av att min kropp var oerhört trög.
Men så var det första riktiga träningspasset efter förkylningen också.
Inte ens den kraftiga medvinden på slutet fick mig till några högre hastigheter.
Och jag lyckades återigen nästan sova mig igenom 2 st  direktsända cykellopp på Eurosport efteråt.
Jag är jävligt bra faktiskt
På att sova

Mjuk luft

Efter en snuvig o extremt trött helg utan nåt vettigt gjort så drabbades jag av lite söndagsångest på kvällkvisten.
Detta botades av att jag tog vintercykeln o rullade ett riktigt försiktigt motionärspass på knappa timmen.
Med den skillnaden att jag cyklade långsammare än en motionär.
Och för första gången på länge så var luften mjuk o lite ljummen.
Inte iskall sträv o hård som den varit i 4,5 månader i sträck utan avbrott.
Och krokusarna, vårlöken, snödropparna och dom där små blå blommorna vid väggen hukade inte längre i frost

Dyngförkyld...

...har jag gått och blivit.

Inte årsbästa...

...men jag genomförde ändå kvällens 4*4 helt enligt plan men i "safemode".
Kände långt innan att  det inte skulle bli några högkvalitativa i dag
Vad tränar man om man kör fyror i "safemode" undrar någon.
Ja kanske inte lika högkvalitativ hjärtträning som när man går fyror som man bör, det vill säga nästan på max.
Men jag genomför hellre ett planerat pass på lite lägre nivå när jag är sliten än att sikta för dagen overkligt högt o avbryta.
Om jag hade avbrutit så hade jag ju bara tränat på att avbryta.
Och detta vill man ju inte träna på.

Om man inte vill lära sig att bryta ett race så fort det inte går helt perfekt då förstås..

Achtung!

Följde med Gunnar till det ostligaste av östra Tyskland för att köra en tävling i Mitteldeutchland cup plus att Gunnar skulle möta sitt tyska Mtb team på en sammankomst med fotografering o lite samkväm.
En smidig flygresa till Tyskland där cyklarna kom med gratis följdes av hämtning vid flygplatsen av trevlig Team manager och senare till staden Chemnitz
Jag fick av naturliga skäl.... inte vara med på nån fotografering men jag hann grundligt att gå igenom allt vad cyklar heter i den gigantiska tyska cykelbutiken där fotograferingen mm ägde rum under några timmar.
En rätt lång och för mig lite jobbig dag utan ordentlig mat, följdes dock av en pastamåltid på restaurang på kvällen.
Sov sedan som en gris på idylliskt hotell i liten tysk by.
Skall tillägga att vädret var grått och lika kallt om inte kallare än hemma och mycket snö kvar.

Tävlingsdagen började med samma kalla gråa väder lite snöfall och nollgradigt, jag var seg i kroppen och jag tvivlade starkt på nån större framgång tävlingsmässigt efter denna långa res och väntedag med dåligt näringsintag som hade varit innan.

Efter en stressig ihopsättning av cykeln, från nerplockad i cykelresväska till tävlingsklar, ute i kylan på tävlingsplatsen utanför staden Bautzen, så var det dags att kolla banan per cykel och till min förvåning så kändes benen väldigt pigga och banan var hur blöt skitig och snöig som helst.
Dessutom började solen titta fram.
Sånt före kan man ju hyfsat och jag tog det lugnt i starten på racet för att sedan eventuellt plocka.
Vem vet vad stora starka tyskar går för?
Efter ett varv var jag plötsligt uppe på 3e plats och var pigg.
På nästa varvning var jag 4a och var betydligt tröttare.
Fick gå ner ett halvt snäpp i fart och släppte en placering till innan det stabiliserade sig och då tappar man en del tid på framförvarande i segt före tyvärr

Annars en mycket bra bana med ett slingrigt småkuperat parti och ett parti med 3 skapliga backar varav en av dom planade ut i en slakmota och oerhört segcyklad lera o snö
Höll min 5e plats i mål i en konkurrens som var nånstans mellan en sverigecup o en västgötacup i h40 klassen.
När jag gått i mål sken solen från klarblå himmel och det fanns lite hopp igen

I bilfärden på vägen tillbaks fick man också se idylliska östra Tysklands landsbygd i ett betydligt vackrare sken

Våren mötte vi i Munchen när vi bytte flyg på hemresan och lagom till midsommar så lovar jag att våren har kommit till Sverige också.
Kanske.
Sen blir det mörkare igen...
Nu ska jag sopa lite snö från trappan