tisdag, juni 30, 2020

Pix bloggar om vardagen

Jag har kattlucka men min tjänare öppnar alltid entredörren. Behöver bara jama lite...

Åt viket håll finns det mest sorkar idag då?

Ääh det får väl bli stenmuren idag igen, i utkanten av mitt lilla revir..

Där är det nåt!!

Som vanligt äter jag upp fångsten på vardagsrumsmattan, min tjänare gör alltid ren den efteråt och han berömmer mig till och med. Sork är bra för hälsan säger han.
Å shit va mätt jag blev. Sova en stund. Min tjänare sover oxå mycket. Särskilt när han suttit på den där tvåhjuliga saken ett tag...Men jag gillar honom ändå.

söndag, juni 28, 2020

"Take a cup of coffe and a quick romance"

Skön lugn solocykling på småvägar upp till Grisslehamn å tillbaks idag.
Där checkade man av svindyr lunch på L8 i hamnen och deras goda fisksoppa.
Lite brygghäng i hamnen o avslutade med lite kaffe med tillbehör OCH en såkallad quick romance.

En quick romance är då för mig en liten flirt med valfri attraktiv kvinna som man får nån form av kontakt med på cafe, restaurang eller liknande.
Bekräftelsekicken man får av en sådan varierar allt ifrån några sekunder upp till en dag.
Sedan oftast en kortare saknad i några sekunder men i värsta fall betydligt längre
Dagens quick romance var av det kortare slaget följt av några sekunders lättare depression.

Man får däremot inte köra quick romance för många gånger med samma person.
Detta leder oftast bara till förväntningar och besvikelser.

Jag kan sånt här.....


Passade sedan på att köra lite grusad stig med landsvägsracern ut till Albert Engströms atelje.

Albert var inte hemma, men jag tar lätt hans plats som ångestfylld konstnär med utsikt över havet.

Medan jag var därinne passade jag på att ta en spegelselfie i den stora spegeln och jag fick en perfekt bild av mig själv i det vackra ljuset.... Men.man ska visst kolla i kameran o inte i spegeln...
Och mitt inre motstånd mot kameror lyser igenom ordentligt här....

På vägen hem så kom jag på det!!
Sådana här varma dagar är det absolut bästa man kan göra att cykla lugna landsvägspass.
Men man måste nog vara såpass tränad att man inte behöver anstränga sig så mycket för att hålla skön vindfläktande fart.
Jag mötte o cyklade om många som kommit på samma sak idag.

Ps "Take a cup of coffe  and a quick romance" är en textrad ur en låt av sång o skojmannen Robban Brobergs lite okändare verk från typ sent 80 tal.

Faktiskt en heeelt värdelös låt.


fredag, juni 26, 2020

Bara ett konstaterande!

Om man först cyklar förbi ett ställe där det luktar extremt mycket påkört,dött o ruttet djur och man sekunden senare får en spyfluga i halsen med typ samma smak.
Då spyr man!

onsdag, juni 24, 2020

Ett sånt där vanligt sommarinlägg

Jag o min bror GT styrde denna varma dag ut till Väddö/Björkö för lite havsbad o fika i Simpnäs.
Blev en del asfaltsnötande med MTB hojarna men det var det värt.
På väg hem vid barnens ö blev det ett extra svalkande dopp med komplett cykelmundering inklusive skor, dock utan hjälm.
Det svalkade i några kilometer

Vet inte vem som vann Mr wet bikeshirt?
Alla i juryn la ner sina röster.



tisdag, juni 23, 2020

Ljus


Ljus klädsel idag och fantastiskt väder och trots lite segt morronhumör innan passet så snurrade sen benen otroligt lätt.
3,5 timmar distanspass på trafikglesa roslagsvägar i mitt så kallade vevtempo.
Ingen nämnvärd vind. sol  o 25 plus

Ja man kunde egentligen inte klaga på nånting.

Jo förresten det skulle möjligtvis kunna gå att klaga på att det inte fanns nåt att klaga på.
Och att det inte finns nåt att klaga på är ju nästan det värsta?

söndag, juni 21, 2020

Krossa mig då!!

Ibland ger man ju sig in i något fast man har stark vetskap om att man förmodligen kommer att bli krossad.

För dagen blev jag föga förvånande krossad av 4 st starka cyklister på träningsracet på Kvisthamrabanan.
Alla tillhör absoluta sverigetoppen i respektive klass.

Häromdagen blev jag, kanske oxå föga förvånande, minst lika krossad av att det plötsligt stod helt klart för mig att det tutar väldigt mycket upptaget nånstans.....
Man kan lätt bli lurad av signaler....

Signaler hit o signaler dit.

Väntar man tillräckligt länge så kanske någon svarar.......?

torsdag, juni 18, 2020

Människan breder ut sig. Del 1 (av drygt 7,5 miljarder)



Att klippa gräs på sin tomt är ju nåt som man gör för att man inte ska bli helt igenväxt och för att vi människor tycker det är fint med klippta gräsmattor.
Dessutom tycker jag att det är rätt roligt.

MEN för dom hundratals insekter i form av skalbaggar, små fjärilar, myror samt sniglar o spindlar som råkar finnas eller lever i min gräsmatta är det ju inte lika roligt.

Varje gång jag klipper gräset så fullständigt massakreras det massor av liv i något som för dom framstår som en stor miljökatastrof, eller rent av en apokalyps.

HÄR DÖR INTE BARA NÅGRA FÅ GAMLA, SJUKA OCH SKÖRA, UTAN HÄR DÖR DET MASSVIS MED UNGA FRISKA LEVANDE VARELSER MITT UPPE I SIN PRIMETIME I LIVET!!!

Mycket tragiskt.
Tycker jag faktiskt!
Ibland
Kanske alltför ofta?

Men åh va nöjd jag känner mig med min nyklippta gräsmatta....!



måndag, juni 15, 2020

10 år av förfall?

Jag vet att det är lite patetiskt att lägga ut kroppsbilder på sig själv, men för lite drygt 10 år sedan lade jag ut den här bilden angående min dåvarande yttre fysiska status. Bilden tagen på ett hotellrum i samband med Borlänge tour 2010, i fördelaktigt ljus


På bilden nedan kan man då se min nuvarande yttre fysiska status från när jag steg upp i morse.
(Man slipper se halva mitt trötta ansikte)

Ten fakkin jears läjta!!

Det har inte hänt så mycket faktiskt!!
Kanske är jag ändå skapligt tränad?

Men!
Synd bara att jag gömde mig bakom dörren när gud delade ut hjärta o lungor, och i viss mån hjärna...
Annars kanske man skulle haft medaljer från större tävlingar än från typ KM, DM o Svealandsmästerskap...

lördag, juni 13, 2020

Inga kallade, ännu färre utvalda

Under ackompanjemang av lövsångarens välkända och något melankoliska sång i skogen runt Kvisthamrabanan, hördes oxå ljudet av ett emellanåt snabbt frihjulande DT swiss baknav.

Idag körde man ju 4 varv på elitbanan helt själv, och det kräver vissa kriterier för att orka genomföras efter 30 år av cykling

1.  En vältrimmad icke igenväxt bana. (Att köra varv på varv på nån halvdiffus stig på en i övrigt eftersatt bana är något som tillhör 90 talet)

2.  En hyfsat vältränad cyklist. (Den är inte helt lätt Kvisthamrabanan, så otränade o tekniskt oskickliga göre sig icke besvär.)

3.  En bra cykel. (Har under dom sista 10 åren haft förmånen att köra på det bästa märket. Är inte sponsrad så jag nämner inga namn . Men det börjar på S och slutar på pecialized.)

Efter nån timme hade iallafall lövsångaren skogen för sig själv igen, och jag fick kramp i baksida lår efteråt.

Apropå hyfsat vältränad cyklist...

torsdag, juni 11, 2020

måndag, juni 08, 2020

Dagen då alla kvinnor på Berlins flygplats tittade på mig

Det har gått 6 år nu sedan jag åkte på ansiktet i den Tyska myllan.
Har fortfarande lite men av detta i form av en underläpp som är lite stel och som ibland inte hänger med riktigt när jag pratar.

Och den grop jag en gång hade mitt i hakan sitter nu lite vid sidan av..

Tog ett par år att även bli av med skräcken att flyga o köra riktigt brant utför med cykeln, men jag har nu tränat bort det helt, plus att cyklarna man tävlar på har blivit betydligt bättre sedan dess.








lördag, juni 06, 2020

Sniglarna hann undan


Det var några vinbärssnäckor som efter nattens regn hade bestämt sig för att använda vår MTB bana i Kvisthamra som genväg i deras strävan framåt.

Och trots att 4 st frustande cyklister körde 4 varv på elitbanan så fort vi kunde, så verkade sniglarna klarat sig från att bli påkörda trots deras hastighet på ca 2 dm i kvarten....
Vad det tyder på vet man inte?
Kanske lönar det sig inte att ha bråttom?

När träningen var färdig hittade jag en fyrklöver i gräset där vi satt o pustade ut.
Det va ju tur.

Det sämsta med det är dock att jag kanske förbrukat årets turkonto redan.

Eller oxå inte?

Det vet man inte heller.

tisdag, juni 02, 2020

Från Zombie till Prins

Jag vet när dom brukar komma dom där dagarna.
Då jag känner mig helt värdelös o inget är roligt eller värt nåt.
Oftast när jag tränat hårt några dagar o sedan tagit en vilodag.

En liten liten tuva kan då välta mitt lass långt ner i avgrunden.
Idag var en sådan dag.
Och allt detta i ljuset av den finaste årstiden, vilket gör det kanske ännu värre.

Dom brukar kalla mig Zombie på jobbet såna dagar, med all rätt...

MEN!

Jag vet också hur man vänder på steken för det mesta.

Sent kom jag ikväll ut o körde 25 st hårda 20 sek intervaller på racercykeln.
Och när man får plåga köttet lite så vaknar också själen igen o vips så mådde jag som en prins.

Typ