En onsdag

På morgonen blev det morgon

Vaknade när jag vaknade

Bilar åker till jobbet

Inte jag

Fylld av härliga tankar o testosteron

Lugn frukost med extra allt

Ut på racercykeln i solig kylig vårmorgon

Lugn riktig cykling 

Äkta verklighet i verkligheten

Inte virtuell framför skärm

Cyklar runt regnskurar

Torrskodd hem

Mat följt av vila

Länge

Följt av möte med härlig kvinna

Lugn cykling igen i vårnatur

Kyligt med fågelkvitter

Värmd av kärlek

På kvällen blev det kväll

Jag blev inte förvånad.

Svängningar

Likt Aprilväder så har denna vecka bestått av svängningar både i aktiviteter, väder och humör.

En vanlig kvällsjobbvecka fast lite värre

Ena dagen har katten gått o dött, för att senare återuppstå.

Strandhäng i solen följt av xco träning i snöväder

Förväntat lugna arbetskvällar blev stressiga

Biologiska klockan omställd o tillbakaställd

Grav trötthet o katastroftankar ersattes av hoppfull glädje

Olust att träna blev nån timme senare träningsglädje

Det kan lätt bli kaos i urverket när gamla moraklockor flyttas från sitt trygga dunkla hörn.

Men den tickar snart vidare, kanske från en ljusare del av rummet?

Flyttad av en mjuk varsam hand.

Stillastående cykel idag

Dagens träning bestod bland annat av att besudla denna matta med svett

10 procent

Under dom 30 år jag hållt på med mtb så har man ju insett för länge sedan att fysisk talang varierar mellan individer.

Min plastbror Gunnar, vars mtb-karriär är lika lång som min, har till exempel i stort sett alltid i grova drag varit runt 10 procent snabbare än mig, nästan oavsett träningsnivå genom åren.

Idag fick man det bekräftat, då jag med diamantben och laddat psyke och extremt bra flyt, körde lite hård xco träning på en variant av hans fina banor.

Hade till o med rätt mycket hjälp av starka vårkänslor och andra härliga kärlekstankar, men jag fick ändå rejält med stryk..

Mådde ändå bättre än en prins efteråt

En rätt härlig April-lördag ändå.

Ingen riktig struktur

Istället för xco träning blev det idag ett lugnt distanspass på racern i solsken o svaga vindar

Lite ostrukturerat i träningen just nu men vad gör det..

Benen var svaga men annars var det rätt trevligt, vilket det nästan alltid är på onsdagar.

Allt grönare ängar syntes i omgivningen och en o annan hare sprang förbi

Bland vårfåglar jag såg eller hörde var lärka, sädesärla, trana och bofink

Sen kom det en struts o flög förbi på låg höjd, skulle nästan ha kunnat nuddat dess fötter, men mitt intresse fångades istället av en vithaj som hastigt dök i ett djupt dike vid vägen.

Jag tror den jagade jättebläckfisk faktiskt?

Jo jag var trött på slutet av passet

Benen var svaga, men min fantasi är det inget fel på

Det är nästan bevisat

April

Plötsligt är det mitten av April o plötsligt kan man sitta ner på marken en stund o snacka efter xco-träningen-

Plötsligt är stigarna i skogen torra öppna o fina när man kör ett soft stigpass för själsfridens skull.

Och plötsligt kan man gå en trevlig kvällspromenad i staden utan att det är kolsvart snö o kallt.

Ryggskottet är nästan fixat o det gick ganska fort

Nu är det bara hjärnan kvar som behöver fixas.

Men det tar lite längre tid...

Kvällsrehab

Få saker är så sköna som ett spontant mtb-kvällspass i April på lagom mysiga vägar o stigar.

Har en standardsväng som jag tar ibland där men bland annat snurrar i Norrtäljes utkanter

Nästan en raggar-runda, dock har jag aldrig fått nåt ragg och kommer nog inte att få det heller..

Har kurerat och lyckats rehaba ett ryggskott hyfsat senaste dagarna, så kvällens pass blev rätt lugnt

Jag kände nästan inte av ryggen under passet, men det finns en tendens att man glömmer måttlig smärta när man gör saker som är lite trevliga

Gäller även andra kvällsaktiviteter som jag till äventyrs sysslat med på sistone.

Det är egentligen det som är den riktiga rehabträningen...

Och när jag kom hem hade solen gått ner och det var nollgradigt. 

Men en koltrast satt o sjöng i ett träd nånstans

Vår, toppar och dalar.

Det finns en regel som jag bör följa när jag tränar hårt o mycket.

Den regeln lyder: Träna aldrig mer än 4a dagar på raken utan vilodag

För då blir jag så jävla trött o kinkig

Var pigg glad och euforisk på Långfredagens distanspass, vilket var det sista passet av 4 st hårda eller långa träningar sedan Tisdags.

Igår när jag hade vilodag så var jag så trött o öm i kroppen o grå i huvudet så att vilodagen blev totalt skitkass faktiskt.

Piggare o gladare idag dock.

Och jag kan iallafall aldrig bli utbränd på nåt eftersom jag ledsnar långt innan detta skulle kunna inträffa.

Och ute i den friska vårluften möter man folk PÅ PROMENAD MED MUNSKYDD!!!

Ska snart gå o lägga mig, så det är bäst att sätta på sig hjälmen.

Man kan ju ramla ur sängen..

Har gjort det en gång när jag var liten

Tror jag?