Det blev till sist ett SM även i år, och detta på fina och delvis nybyggda, utslagsgivande banor i Göteborg.
När jag såg startlistan i H 50 klassen innan tävlingen så fattade man att det skulle bli svårt att ens nå topp 20 i det 29 man starka fältet.
Det fullkomligt kryllade av folk som tagit SM medaljer o sverigecupvinnare i olika klasser genom åren, och jag är inte en av dom.
Har en 9e plats på SM i H40 och enstaka 2a o 3e platser på sverigeuptävlingar i h40- h50 som bäst.
(När stjärnorna stått rätt och solen lyst i ryggen, plus lite medvind...)
Men jag gjorde ett väldigt stabilt lopp o slutade 12a efter att ha tappat 11e sista kilometern.
Nöjd som fan, då H50 klassen har blivit stenhård i år o värre blir det nästa år.
Om jag gjort ett sånt här lopp när jag var nybliven H50 klassare 2017 så hade jag ungefär placerat mig strax utanför pallen, sån stor skillnad är det i konkurrens.
Har haft en otroligt skön känsla på cykeln i år i allt ifrån maxprestationer till superlugna distanspass.
Nästan varje gång.
Vetefan vad som har hänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar