Men det var en fin kväll med vindstilla o klar luft. Här o där mellan stinkande utspridd höstdynga på åkrarna o rykande villaskorstenar i byarna så doftade faktiskt luften sådär friskt vintrigt som det bara gjorde när man åkte skidor i månsken fina vinterkvällar som 10 åring.
Och vem hade trott att det skulle komma så mjuka fina cykelben ur en sån här intetsägande, trist, nästan vidrig arbetdag.
Det har liksom en tendens att jämna ut sig.
För det kan ju inte vara vidrigt jämt..
3 kommentarer:
Stefan!
Jag är full av beundran hur du orkar motivera dig och ta dig ut på cyklen i mörkret och kämpa på kvällarna. Jag lever som pånyttfödd med mina möjligheter till skidor i stark elbelysning, snö och ljus men tom där kan orken tryta på kvällen.... Respekt!
Kämpa på
Efter en halvtimmes middagstupplur går allt bra.
Jag har även gjort så bekvämt som möjligt för mig med bra lyse, elvärme i sulorna o bra kläder, sen behöver man inte vara så hård längre.
Sen är jag kvällsmänniska. Och komma hem kl 21 är ju inte så sent.
Det skulle vara fint med lite snö här oxå, så det lyser upp lite, men klassisk skidåkning tar för mycket på mitt dåliga knä o skate är men för dålig på, så det får bli hojen 100%
Kämpa på själv, så kommer Sälen -Mora att vara gjort på en kvart.
Om du nu ska åka vasan?
Siktar självklart på Vasan i år, hr ju hittills bara fuskat med öppet spår och det räknas inte alls som ett lopp bland Masarna!
Eftermiddagslur, var länge sedan. Typ när Alva var 1 1/2 år kunde jag få sova lite, nu är det fullt upp och man stupar i sängen efter 21...
Bara 14 år kvar med arbete
Skicka en kommentar