torsdag, november 27, 2014

Allt ont har något gott med sig?

I början av april såg jag ut såhär ett tag.
Fick ju smaka tysk jord ordentligt efter ett slarvigt utfört hopp, vilket jag har sviter av ännu..
Detta klanteri ledde till ca 2 månader av nästan löjlig skräck för kanter o stup, men jag bestämde mig för att inte låta den rädda gubben ta över för mycket och jag är efter lite träning nu bättre än kanske någonsin att hoppa o köra i branta branter.
Är också lite mer kalkylerande o tar inga dumma risker som jag inte tränat upp mig på innan.

Gammal o vis som jag är

Inga kommentarer: