Till ljudet av kraftfulla helikoptrar som lyfte o landade på Mellingeholms flygfält, körde vi våra höstsvaga kroppar tillfälligt ännu svagare på våra cyklar i parken bredvid.
Knixig cykelcrossbana, klubbtävling och skapliga ben för min del.
Men jag fick ta pensionärstempo över banans enda springhinder för att undvika rycka upp min ryggskada.
Vips försvann 2-3 sek per varv som jag i början förmådde köra ikapp på mina närmaste konkurrenter.
Men på nån raksträcka på varv 3 blev luckan lite stor för att täppa och jag fick soloåka på min 5e plats i mål.
I alla fall betydligt roligare att köra lätt o stel MTB, än en cykelcross på dom banor som ingår i våran träningsserie.
Fick kaffeångest efteråt.
1 kopp före o 1 en liten kopp efter racet räckte för att sätta mitt svaga nervsystem ur spel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar