söndag, november 22, 2009

Blandmissbrukaren eller "Mannen som kunde tala med rådjur"

Frukosten framställd på bordet.

Eftersom jag måste prova på lite nya grepp för att gå vidare i min träning ibland, så tänker jag köra söndagsdistanspassen ett tag framöver utan att äta frukost innan. Nåja, en kopp kaffe o en tablett leucin är väl alltid något.
Jag har aldrig kört pass längre än 2 tim utan frukost förut så jag struntade i mina vänner som andra knarkare gör, och gav mig ut på egen hand i morse, i eget tempo.
Det gick över förväntan!

Eftersom jag inte är någon storkonsument av kaffe så märker jag en stor skillnad på hur pigg man blir av koffeinet jämfört med att inte äta nåt alls, som jag provat nån gång, och efter 2tim och 25 min var passet över.
Här törs jag lova att detta gör mer för fettförbränningen än "vanepasset" på 3 tim med frukost.
Det var dessutom ganska fridfullt att köra själv i mitt eget tempo utan dom små "toppar" som ofta blir när man kör flera. Detta kan vara ödesdigert när man kör svältpass.
Om nån månad i den här stilen så har jag kapat 3 riktiga kilon, det lovar jag nästan...?

I mitten av passet var jag väldigt nära att köra på 3 st rådjur som sprang skitfort över vägen precis framför mig i en liten utförslöpa.
Ett av rådjuren sprang rakt in i ett halvt ihoprullat fårnät eller liknande och fastnade.
Panikslaget som bara ett rådjur kan vara, sprattlade det förtvivlat för att komma loss.
Jag stannade lite chockad för att se hur det gick. Samtidigt talade jag till djuret med min lenaste djurpratarstämma:
-"Sitter du fast?"
Rådjuret svarade självklart inte, men blev plötsligt väldigt lugn, och tog sig på nån sekund ur sin tillfälliga fälla och skuttade vidare in i skogen.

Sen cyklade jag nöjd hem och åt riktig frukost kl 11.30.
Gott.

Posted by Picasa

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har också haft ett närarådjurupplevelse. Jag skulle möta Gunnar på ett pass då jag såg en hund jaga ett stackars vättskrämt rådjur över ett fält. Jag fick gripa in som den djurens vän man är och stoppade hunden med bryska hundkomandon, och talade lungnt med rådjuret som hade stoppats av ett stängsel och satt fast. Djuret lyckades krångla sig låss efter tag och sprang iväg. Hunden knöt vi fast med Gunnars reservslang vid en brevlåda. Alla glada och vid liv. Pejje

Anonym sa...

vi undrade just var du var i morse!?! GT var lite orolig....-3 kg, ok jag ska också ner -2 men det gör inget om det blir 3 :-)!

stefan sa...

Står hunden kvar där än kanske pejje :)?

Satsa på 5 kg robban så blir du lika farlig uppför som på slätan :)

Anonym sa...

;-)...visst skulle jag säkert bli farligare men ínte bara på cykeln. Humöret....sedan är det mitt förhållande till mat och vin. Men vem vet?

IRMA sa...

En sann djurvän!

Anonym sa...

Jag hörde att brevbäran klippte hunden dagen efter. Pejje