Jag fick tummen upp av hastighetskontrollskylten som signalerar om man kör snabbare eller långsammare än 50 km/h på väg uppför Bergsbacken i Norrtälje.
16 km/h höll jag.
Och det gick inte så mycket fortare än så på dagens distanspass, dels pga 3 st cyklister (inkl migsjälv) med trötta ben o skallar och dels pga snål motvind 75% av passet.
Trots föresatsen att INTE fika på dagens pass så gjorde vi det ändå.
Och det blev lättare efteråt.
Och helhetsintrycket av passet blev därmed bra.
Vilket gör det lättare att inspirera sig för nästa pass.
Hårt som lugnt
Frågan är vilket som gör mig till en bättre cyklist?
Tråka sig igenom ett distanspass utan näringsintag?
Eller njuta lite av en liten fika och sedan få tillbaks inspirationen?
En fysiologiskt enkel fråga.
En lika enkel psykologisk fråga.
Och en människa är ju både fysisk o psykisk som nästan alla vet?
2 kommentarer:
Jag gillar ju fika, men då efter passen;-)
Fast jag kör ju så korta pass att jag inte hinner bli hungrig, och sen är det långt mellan cafeerna här uppe...
Ja fika är gott.
Provade ju flera år med rena ganska extrema svältpass, med endast subtila effekter på min totala prestation i slutändan, så nog kan man unna sig en fika, i alla fall ibland, för att få lite trivsel :)
Skicka en kommentar