Cx från sidan

Riksskidstadion i Falun är stor och kan få en rätt stor tävling att se rätt liten ut.
Och den kan få en liten tävling att se ännu mindre ut.
Den glesa plog av gäss som inför vintern strävsamt flög söderut över stadion var helt klart ändå betydligt fler i antal, än det var cyklister o publik på själva stadion när en av deltävlingarna i CX cupen skulle avgöras.
Samtidigt strömmade gamla sextiotalshiten "Den tappre siste mohikanen" ut i högtalarna.
En gammal vm silvermedaljör i downhill från -94 hade fått uppdraget att agera speaker till dom närmast sörjande som utgjorde publik i denna gråkalla oktoberdag.
2009
I sverige
Inte Belgien

Publik: Stefan Larsson med lätt torgskräck o några till

Jag hade fått uppdraget att följa med som medhjälpare o resesällskap till Gunnar som startade i veteranklassen.
Jag bar ett par hjul till depån.
Jag beskådade tävlingen som gick sådär för oss, men bättre för andra.
Sedan bar jag tillbaks hjulen till bilen.
Det var vad jag gjorde.

Var det värt att gå upp kl 0700 denna Lördag för detta?
Var det värt att åka 60 mil i bil för att tävla cykel 40 min o bli missnöjd 7a frågade vi oss efteråt?
Var det värt att åka till Falun för att äta blaskig kalops i restaurangen på Lugnet o beskåda herrarnas prestigeklass lite lojt med ett halvt getöga från fönstret för att sedan åka därifrån långt innan dom gått i mål.?
Var det värt att se fram emot detta race typ hela veckan?

Självklart!!
Nästa helg är det Cx i Stockholm och då är vi där föväntansfulla igen, för detta har vi ju sett fram emot hela veckan.