Strax innan fredagskvällens träning på min XC bana satt jag o kollade lite på tv där världseliten i så kallad slopestyle med MTB hojar, gjorde upp i nån stor tävling . Det var mycket otroliga konster som gjordes av dom startande i dom stora hoppen.
När jag sen lite ödmjukt kom ut o körde så hade jag faktiskt fin fina ben och ett grymt flyt på min kurviga o tekniska bana.
Inte så mycket slopestylebana direkt, men jag började känna mig ganska "slopestylig" i min körning.
Och plötsligt på ett av banans snabbaste ställen så gjorde jag helt apropå en "Barspinn" följt av en "Superman no hander... landing on back" eller vad det nu heter?
Eller översatt till svenska: Kände mig så jävla skicklig och odödlig när plötsligt styret touchade ett träd o tvärställde sig och jag gjorde en ganska vådlig luftfärd och landade hårt på skuldran/ryggen och blev uppskrapad över några kvadratdecimeter.
Hämtade lite luft ett tag o genomförde sedan träningen enligt planering.
Det känns ändå bra att jag fortfarande har lite slarvigt risktagande i mig.
Hellre det och några skrapsår, än en feg gubbe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar