Tack Gunnar...

... hade jag som rubrik på min blogg i Juli 2008, då min plastbror Gunnar lindrade min frustration o stress av att stå bredvid tävlingsbanan på MTB SM med ett svullet knä, genom att vinna SM guld i H30.
Idag i februari 2009 skapade han istället frustration o stress genom att "fälla" mig med en tajt omkörning strax efter starten på träningstävlingsserien Coffe cup som denna gång gick i Huddinge.
Denna "fällning" som bara blev en simpel vurpa för min del orsakade dock inte mindre än 3st problem:
1. Krökte bakväxelörat så jag fick bingolottoväxlar i fortsättningen.
2. Spännet för högerskon öppnade sig så jag höll på att tappa skon.
3. Jag slog knät i framväxelreglaget så att den blev obrukbar.

Men jag körde dock vidare med dessa små "issues" o körde ikapp o förbi alla ganska lätt faktiskt (utom Gunnar då förstås..)

Jag var helt klart startfältets näst snabbaste!

En av anledningerna till att jag kunde köra så pass fort var att jag för första gången i min karriär körde med dubbdäck på min cykel.
Det gick fan o fläska på hur mycket som helst..
Nästan....
I en brant utförslöpa nerför ett berg strax innan 4 e varvet av 5 så fläskade jag lite väl hårt o körde in i en sten o flög framlänges i en vurpa som får veckans tidigare marksyning att framstå som söndagsskola.

Jag hoppade av i luften som en 18 årig skejtare..
Landade som en ledlös 41 åring
Klev upp som förvirrad 82 åring
Körde vidare till varvning o bröt med punktering på framdäcket orsakat av kraschen.

Ja det var väl typ det som hände på dagens cykling, behöver jag säga att jag har en svullen fotled o ett skapligt djupt skrapsår på höger underben.
Men det går nog att köra 3 tim distans i snöstorm i morgon ändå...