Jag är sällan bra på att tävla fler än 1 dag i sträck. Jag vill göra min insats, sedan ta ett steg tillbaka o analysera framgången eller motgången. Sedan får det gärna gå en vecka innan jag dyker på det igen. Dubbeltävling för mig kan funka om jag är i superform, men det har varit lite segt på nåt vis sista 3 veckorna.
Men så är det ibland. Och säsongen är lång..
I helgen var det just dubbeltävling och så här gick det för mig:
Dag 1 Mjölbybiken.
Borta var nästan alla dom fina långa stigningarna som man känner från just det racet och underlaget var supersnabbt o rätt kul. Jag kände på mig redan när jag åkte dit att jag inte skulle köra superbra, men känslan var inom felmarginalen.
Alla körde sedan skitsnabbt (det blir bara hårdare o hårdare i H40) och jag gjorde mitt bästa för att göra detsamma, men jag var inte riktigt med i matchen om dom placeringarna som jag "räknat med" att fajtas om (typ mellan 7 och 10) så jag blev 12a men det var bara sekunder fram till dom närmaste placeringarna.
Med tvekan godkänt, men inom felmarginalen.
Var sedan ovanligt sliten både mentalt o fysiskt och bävade för om jag överhuvudtaget skulle orka nästa dag.
Dag 2 Husbyfjöl xc i Borensberg.
Hade det varit för tio år sedan så hade jag inte startat denna dag, eller oxå hade jag startat och brutit efter max ett varv. Typ
Men nu är det inte för tio år sedan, så jag kämpade mig runt i nån sorts sjunkande så kallad hastighet för att spara på energi för att överhuvudtaget komma i mål.
Dessutom var banan definitivt inte i min smak. Ingen riktig backe, bara halvsegt malande längs steniga stigar i svagt motlut hela tiden kändes det som. Ovanligt lång tävlingstid var det oxå. (Iallafall för mig)
OBS. denna sammanfattning är gjord i ett negativt sinnestillstånd.
Blev 14e man och ljusår från täten och förvånad över att jag hade några konkurrenter efter mig överhuvudtaget.
Man drar minst dubbelt så mycket energi när det går tungt. Dels för att kroppen är sliten o dels för att jag egentligen inte hade ett jävla dugg lust att köra, om jag skulle ha tänkt efter.
Men det gjorde jag inte.....
2 kommentarer:
Vi var nog fler som var lite slitna i Borensberg, men att du tappade 2:20 min på mig under sista varvet så fattar man att det kändes skit. Hoppas du ursäktar att jag utnyttjade årets kanske enda chans...
/Peter
Det kanske kommer fler chanser eftersom det är dubbeltävling nästan varje gång i år.
Jag är ändå glad att jag inte bröt på söndagen.
Skicka en kommentar