tisdag, maj 12, 2009

Jag erkänner härmed..

.. att jag ikväll tog mig en sån där MTB runda på dom torra stigarna runt stan som jag så ofta gjorde i slutet av 90 talet då nästan all intervallträning bestod av "spontanintervall".
Jag erkänner att det var jävligt kul.
Jag erkänner att jag kände mig minst lika ung som då.
Jag erkänner att jag körde alldeles för fort på ett par kritiska ställen.
Men jag erkänner inte att jag blev rädd
För det hann jag inte...

2 kommentarer:

Peter S sa...

Ibland är det bra för oss svetton med odisciplinerade spontanpass eller freerajd-turer.
Lät jäkligt kul jmf med mina 6 x styrkeintervaller, 40-50 kadens, upp för Hammarbybackens serviceväg i kväll...

stefan sa...

Det får inte bli FÖR spontant bara, för då börjar man snart spontant ställa in träningspass, spontanbryta tävlingar o vips så har man spontanslutat plötsligt...
Sen blir man spontant en gammal trött gubbe på köpet :)