torsdag, maj 21, 2009

Man får glädja sig åt det lilla

Några cyklister från klubben samlades idag för att leka lite etapplopp. 2 etapper kördes varav en tempoetapp på 10 småkuperade kilometer.
Jag lyckades framför allt göra ett bra tempolopp, som för övrigt inte är nån favorit för min del, även om jag blivit lite bättre på detta på äldre dagar.
Kanske kan det bero på att jag börjar(?) få en sån där gubbkrök på ryggen som tex Lance Armstrong har fått på senare tid.
En annan sak som jag har gemensamt med Lance, är att vi är ganska jämna i marathonlöpning. Lance sprang i mål precis under 3 tim i New York något år efter att han avslutat sin cykelproffs karriär del 1
Jag sprang på 3,12 tim i Stockholm efter att ha ägnat en vinter åt att festa o springa ungefär lika många gånger i veckan.
Inte speciellt imponerande av varken Lance eller mig tycker jag..

2 kommentarer:

Anonym sa...

ojo 3.12 är bättre än medelmåttan iaf ;-)) på tisdag ska jag rigga tempohojen, allt för att klå dig med 1 sekund på tempo!

stefan sa...

Om du kör tempohoj så klår du nog mej med några sekunder eller minuter till..
Ok min gamla marathontid är kanske inte värdelös, men det som inte imponerar är att jag under just den vintern inte kunde koncentrera mig bättre på att träna, så att min tid hade varit just under 3 tim.
Men det var kul med krogen oxå..

Men även Lance måste då ha latat sig en del som bara är något snabbare...