Att ha ett glappande pulsband förtar lite av helhetsglädjen i ett intevallpass.
Man får liksom inte se den fina kurvan efteråt, utan bara en sönderhackad sådan, med konstiga toppar och "pulshakningar".
Kompenserade det hela med att sjunga högt med musiken vid nervarning.
Det är skönt att bo i hus, man kan väsnas hur man vill utan att grannarna tror att man är alkoholpåverkad.
(Eller hör att man ÄR alkoholpåverkad...)
Det var jag dock inte?
Kanske ska ta upp musik-"karriären" igen.?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar