En mörk regnig morron för ett par veckor sen, mötte jag Liemannen. Han kom ut från grinden precis bredvid bion, dolde sitt bleka "ansikte" i huvan på kappan och hukade i regnet.
Att möta honom brukar ju betyda bråd död, så när jag den här förmiddan kände Dödens trötthet, blev jag lite orolig! Mina arbetskamrater sa att jag såg ut som en Zombie, o dom är ju redan döda. Vid tiotiden tittade jag mig själv i spegeln o såg vad dom andra såg; En levande död!!
Tänker jag efter lite noggrannare så var faktiskt "Liemannen" en helt vanlig svartrockare som fått på sig stora regnkappan o förmodligen skulle gå till sitt jobb, men det räckte för att jag skylle rycka till o titta två gånger. Och Dödens trötthet som jag känt hela förmiddan, beror nog mest på att jag suttit på en cykel o tränat så flitigt som en 40 timmars veckas kroppsarbetande Stefan kan göra. "Det begriper du väl att det tar på krafterna!!" som misstänkte Palmemördaren Christer Pettersson sa. "Byta med mig då?" sa han oxå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar