Det verkar som alla dessa år av 7till16jobbmedledigtlördagochsöndagi24år har format mig mer än jag vill veta.
Jag är verkligen ingen arbetsnarkoman, men det stereotypa livet som lönearbete ger, gör mig mer diciplinerad o fokuserad i min träning på nåt sätt.
Plötsligt när min semester led mot sitt slut så kom formen helt plötsligt o hälsade på.
Förutom racet i helgen som gick bra så cyklade jag oxå rekordsnabbt på ett träningsrace i tempolopp på landsväg häromdagen.
Hade 40 km/h i snitt på 10,2 km med en vanlig racer och fortare än så har iallafall inte jag cyklat nångång i hela mitt liv som är 42 år gammalt, och jag är definitivt inte känd som nån tempohäst på landsvägen.
Kanske är det bara nån sorts tröst för att jag tvingats börja jobba igen efter semestern för att jag inte ska bli helt knäckt.
Och kanske var min dåliga form på semstern ett straff för att jag hade det för bra då.
Plågas man ett tag så får man nästan alltid nån form av belöning.
Även om belöningen kan vara ack så liten och kortvarig ibland
2 kommentarer:
f-n Steffe inte visste jag att du var en sån tempohäst?!?
Med bra yttre förhållanden och inspirerande startläge så kan även jag komma upp i 40 på ett tempolopp (utan tempocykel).
Så du får passa dig, snart kanske jag har värsta tempohojen o siktar på 50... år alltså.. :)
Skicka en kommentar