Som att bestiga Mount everest o glömma att man ska ner oxå.
Så kändes det efter 4 arbetsdagar denna vecka. Hade liksom inte räknat med fredagen.
Och det blev en obekväm arselkana i dödsångest nerför den hemska nordsluttningen, slog huvudet i bergväggar, höll på att kvävas av iskall snö som packades in i munnen. Uppgivna tankar for genom mitt huvud. Svårt mörbultad o medtagen stod jag ändå där vid baslägret. Levande!
Och det var fredag kväll tillslut..
Thank God its friday!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar