Man har ju hört om ultramarathonlöpare som lärt sig sova microsömn o springa samtidigt. Genom att springa o sova med ena foten på asfalten o den andra nere i gruset bredvid vägen så ska man vakna när båda fötterna når asfalt eller grus.
Enkelt.
Lika enkelt kan det vara på ett sömnigt cykeldistanspass direkt efter jobbet. Vingel till höger= diket, vingel till vänster=frontalkrock med fullastad timmerbil.
Ska försöka hålla mig lite mer trafiksäkert vaken än vad jag var på kvällens lugna cykeldistanspass, men det är inte så lätt när min kropp är inställd på att sova middag kl 1700.
Det är höstens tidiga mörker som tvingar mig ut vid så okristliga tider.
När jag vaknade var jag hemma igen o hade cyklat två timmar och femton minuter i koma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar