Karl Bertil Jonssons farsa i "Karl Bertil Jonssons julafton", blir röd i ansiktet av jul-ilska när han upptäcker att han "närt en kommunist vid sin barm". Lika röd i ansiktet av påsk-ilska höll jag på att bli, när en idiot till bilist tutade och gav mig fingret,då jag vid en cykelvägsöverfart korsade vägen, lugnt o städat med min Marin framför hans fula Toyota. Det gick så långt att jag vände o följde efter honom in på parkeringen vid knutby torg, men där försvann han i vimlet av köpgalna människor. Jag lugnde ner mig lite o tänkte på vem som skulle trösta mig i fängelset för ett tut och ett långfinger? Dessutom är det ju Jesus förbehållet att dö en plågsam död på långfredagen.
Efter 20 min av arga tankar övergick jag i att njuta av aprilvädret, som till en början bjöd på sol o lite blåst. Efter ca 2 tim hade moln tornat upp sig o plötsligt fann jag mig själv cykla i snöfall. En halvtimme senare var det sol igen, väldigt skön sådan.
Kom ut lite sent och lite långt från frukost på dagens långpass o blev hungrig redan efter 1.5 timme. Då var det bara 1.5 timme kvar.
Kanske var det ilskan i början på passet som tog energi.
Brände väl en del fett iallafall, då snittpulsen hamnade på bekväma 121
3 timmar kändes iallafall väldigt långa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar