Medan mina arbetskamrater storögt studerar det sprittnya lastbilsekipaget i en ring runt den, står jag en bit ifrån o funderar på hur det skulle vara att klänga i stängerna som ska hålla lasten på plats.
Medan mina vänner från tidigare i livet åker i sina kombibilar fulla med hundar o ungar, möter jag dem cyklande o svänger impulsivt in på en skogstig o trampar snabbt upp i en skogsbacke.
När vanliga människor renoverar hus, springer jag fram o tillbaks i hallen med ett snöre o leker med katterna.
Jag har aldrig fått nåt nyttigt gjort, men kanske slipper jag den där bittra minen i ansiktet många människor får med åren.
Jag har däremot lite premiärnerver inför morgondagens tävlingspremiär. Jag hoppas att jag kan leka mig runt, o inte ha en bitter min i ansiktet efteråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar