Det går fort nu!?

Senaste veckan har bestått av att vara ledig och jobba lite, sova mycket o träna mycket.
Äta måttligt
Kört en del träningsrace med varierande resultat
Börjar känna mig kapabel att köra hyfsat fort mellan varven.

Idag var jag iallafall kapabel att köra fort, eftersom jag blev fotograferad av fartkamera på väg till Sala för att köra ytterligare ett träningsrace.
Blev jätteglad.
På själva träningsracet i Sala var det svårt att känna sig snabbast, eftersom det gästades av världselit.

Men jag spöade några små barn o några nybörjare i alla fall..
Ordentligt!!!

Skillnaden på att "bestämma sig" och BESTÄMMA SIG

Lördagar står nån form av hårdare träning på programmet.
Oftast blir det intervaller inomhus, men det kan oxå vara nåt träningsrace eller köra fort på nån xc-bana etc..
Igår kväll "bestämde jag mig" för att idag köra 20/40 intervaller inomhus före frukost, men jag fick gå upp i ottan o torka spya efter magsjuk katt och trösta densamma, så jag sov sedan lite för länge...
På förmiddagen efter frukost "bestämde jag mig" för att köra nån timme lite skapligt på min xc-bana och jag gick dit och rensade lite nerblåsta kvistar först, men sen började det pissregna så det blev vinterstudion istället..
Nu på kvällskvisten BESTÄMDE JAG  MIG för att köra 20/40 intervaller, och detta resulterade i att jag för första gången i världshistorien orkade 48 st intervaller i ett svep. (Har klarat 47 st, men delat i 3 kvartslånga set med 3 min vila mellan förut som mest)
Det var jobbigt, men jag klarade det!

Det är ju inget nytt, men det är först när man BESTÄMMER SIG som man klarar sånt man aldrig gjort förut

Inte när man "bestämmer sig"..

"Det överexponerade gömstället"

En källare med +16 året runt
Ett fönster på glänt
En pulsklocka
En stabil innecykel som levererar äkta cykelkänsla
En stereo från -99 med hög musik
Anpassad musik

Det är typ allt jag behöver för att leverera riktigt bra pass inomhus
Och ibland riktigt dåliga pass...
Man kan ju ändå bara köra så hårt man orkar

Rekord!!

Rekord blev det inte på kvällens fyror, men kanske i Lördags?
Men likt SMHI så söker man ju rekord och kanske var jag ikväll rekordsvagast klockan 2000 en onsdag?
Och så trött som jag var denna morgon den 11 december 2013 är kanske det tröttaste jag varit sedan den 10 december 2013?
Men en sak är i alla fall säker!
Jag är just nu äldre än vad som någonsin uppmätts sedan mätningarna startade!

Inte nästan

Påklädd o likt en bodybuilder på ett gym, gick jag lite frusen som vanligt på Måndagkvällar ner i källaren för att köra STENHÅRD styrketräning, med fokus på extrem muskelmassa och framtida marklyft på 250 kilo.
Utrustningen bestod som vanligt av 1,5 kilos hantlar och en pilatesboll....
Nåja... med många upprepningar fram till utmattning med dessa verktyg så når jag i alla fall dom mål jag har med min "styrketräning".
Jag spänstar upp gamla sargade axlar o en sliten rygg, så jag slipper problem med dessa vid cykling.
Punkt.

Att jag sedan premiärkörde mina 19/11 intervaller på innecykeln gjorde inte saken sämre.
Nu i December så går jag oxå definitivt in i mitt "nya" träningsprogram som jag NÄSTAN följt under November.

"Men det här är inte nästan, detta är precis"

Som jag och andra rockstjärnor brukar säga.

CX igen dårå

På en riktigt bra bana o i fint men något kallt väder kördes det ett klubbrace i cykelcross idag.
Jag var med
Och 10 st andra
Det var kul, men det märks att man inte har toppform direkt även om benen funkade ok idag
Och det märks att man inte är någon extrem fysisk talang
Och det märks att man är artrosskadad när man snabbt ska hoppa av cykeln vid plankhindren
Och det märks att mina händer är märkta av flera års Endurotävlande på 80 talet och 28 år av kroppsarbete och därmed stelnar vid kyla
Det märks att bockstyre hör hemma på asfalt
Men allt det här har jag märkt förr så det är ingen fara
Och bara 3st lyckades slå mig idag


Det märktes oxå att man blir pigg av träning
Det märktes senare oxå att man blir trött av träning

Tabata-intervallernas vara eller icke vara....

...i mitt träningsprogram?

Har inte varit nån större anhängare av dom så kallade Tabata-intervallerna, men det händer att jag kör dom ibland i brist på annat...
Att jag inte kör dom så ofta är just att dom är så extrema att dom helt enkelt inte blir särskilt frekventa eller långvariga i någons träningsprogram tror jag.
Och träning som inte blir av särskilt ofta är ju inge bra...
Dessutom finns en tendens att man tar i för hårt så att moralen sviktar på sista hälften av intervallerna och kvaliteten blir lidande och det blir mera "slöbata"-intervaller

Men jobbigt är det, så om man kan få in dom då o då i ett övrigt stabilt träningsprogram så skadar det nog inte?

Jag körde ett set på innecykeln ikväll efter mitt vanliga måndagsgubbryggstyrketräningspass .

Ovanligt



Med lång erfarenhet av mig själv och träning och en massa år av analyser, så vet jag att pulskurvor med mycket tid på hög puls (rött), nästan alltid avspeglar en bra tränad, toppad, laddad o inspirerad Stefan med bra ben.
Jag orkar pressa mig helt enkelt och cyklar så fort jag kan förmå

Sen finns det ju oxå andra tillfällen då hög puls av naturliga skäl inträffar, tex när man varit sjuk en längre tid eller är väldigt otränad.
Då har bland annat låg blodvolym inverkan på hjärtfrekvensen mm.

Men så finns det några unika tillfällen då inget av ovanstående påståenden uppfylls, men jag har ändå fått mitt hjärta att ticka på väldigt höga varvtal.
Hjärtat slår som fan, jag kämpar o flåsar som en gris, men det går inte överdrivet fort framåt och benen är sega.

Idag var en sån dag, och det var när vi körde cykelcross KM på en fin gräsig o kurvig bana och alla körde ifrån mig lätt, typ..

Måste berott på mitt inre mentala motstånd till cx...... eller att det går åt så mycket syre att hålla i bockstyret på denna cx-best att det uppstår syrenöd i andra vitala kroppsdelar som till exempel benen. En syrenöd som mitt lilla hjärta i panik försöker att kompensera.....
Jag är helt enkelt inte byggd för att köra cx......
Heller...

Om ändå svaret var så enkelt.

30 minuter intensivt inandandes av frisk luft

Inramat i gammal fin bruksmiljö, på en tajt o knixig men slät bana och på en "riktig" cykel (MTB) körde jag tillsammans med några andra likasinnade ett cyclocross-träningsrace.
Hade särskilt i dom småhala kurvorna stor fördel av att köra mtb, så jag gick till och med upp i ledningen och fick lite lucka efter dryga 10 min och höll den tills det var mindre än 10 min kvar av det drygt halvtimmeslånga racet.
Blev sedan omkörd av 14 år yngre klubbkamrat på slutet, då han var lite snabbare på rakorna och i springtrappan.

Kan inte säga att jag led speciellt av att min cx hoj stod hemma i garaget med avsaknad av delar..

Har tränat regelbundet den här veckan, vilket lett till att mitt blekfeta lekamen redan börjar visa tendenser till att kunna röra sig utan att kollapsa.

Ojämn match

Den korta fajten mellan en 5 cm tjock ekpinne och 3mm aluminium, slutade med att jag för andra gången i världshistorien körde av ett växelöra akut.
Jag som ville få en genomkörare fick avbyta efter dryga 10 min...!

AAAAAAAAAAAHHHHHHHH!!!!!!!

Så var det med det

I nåt sorts halvhjärtat försök att komma igång lite med träningen igen efter slöperiod och förkylning så åkte vi iväg den korta biten till Knivsta för att köra Sixtenloppet.
33 startande faktiskt
Så många varv som möjligt på 3 timmar på en flack o stökig 4 km bana.
Det tog inte lång tid förrän jag förstod att jag inte var upplagd att sitta på en cykel i 3 timmar i konstant skramlighet och jag klev av efter 4 varv.

Väntat

En lömsk förkylning har jag dragits med denna vecka.
Ena dagen seg, nästa dag lite bättre följt av en seg dag igen osv..
Väntat har jag gjort
Och fått en massa tid över.
Så mycket tid att katten har blivit kelmissbrukare...

Såhär är det

Spontanträning är också träning
I väntan på träning

Vista mtb

Nej det blev ingen pallplats i dag heller och det blir ej heller någon i år eftersom jag körde säsongens sista race nere i Jönköping
Vista mtb
Riktigt bra tävling ingående i Västgötacupen
Till skillnad mot fjolårets lerbad så var det torrt o väldigt snabbkört på banan i år.
Jag blev 4a i H40 efter ett hyfsat lopp där jag på första varvet fick känna av att jag vilat lite väl mycket på slutet.
Föga överraskande
Men jag bet ihop och lyckades tillslut vinna en spurtstrid om 4e platsen.
Så länge det spurtas brant uppför så händer det ibland att jag kan vinna en spurt.
Faktiskt!
Strax utanför pallen är vad jag kan prestera som bäst i år tydligen..
Inte en enda pallplats i år, medan jag i fjol tog 6 stycken varav 2 segrar.

Till det positiva i år är att cykeln knappt blivit smutsig på nåt race jag kört
Undantaget Tysklandsracet tidigt i våras och efter åskregnet i Mjölby.
Fortsätter det såhär så blir ju cykeln knappt sliten och jag måste därmed köra 26 tum cykel av 2011 års modell i typ 10 år till.
Kanske behöver smörja kedjan nån gång då..

Jag borde vara den...

...som har minst antal träningstimmar dom sista 3 veckorna?

KM lvg

Nere i Italien avgörs nåt litet mästerskap i helgen, men det stora mästerskapet avgjordes ju i roslagsbro!
CK Norrtäljes landsvägs KM!
15 man i klungan från 3 olika klubbar i kallt o blött väder
Nåja, det blev ett kanske lite händelsefattigt race, där jag utan att ta för mycket vind på näsan åkte med ganska bekvämt, med vetskapen o erfarenheten av att det är väldigt svårt att gå loss på den banan och att spurten avgörs på en kilometerlång raksträcka i lätt motvind.
Hade ganska pigga ben ändå, och blev inte så pressad av dom lite loja utbrytningsförsöken som trots allt kom då o då.
Var dock sedan långt i från först i spurten, men lyckades segla mig till ett KM brons 5 meter från mållinjen.
Min gamla aluminiumracer rullade som vanligt lättast i klungan...

Swecupfinal i Åkersberga

Jag gjorde idag för första gången på länge ett race som kan räknas inom kategorin normalt.
Inte nåt topprace, men ej heller något av dom bottenapp som följt mig sedan mitten av juni typ.

Var dock väldigt negativ efter första provvarvet då jag körde stelt som en gubbe i övre pensionsåldern och i fel spår överallt, ackompanjerat av en spänd andhämtning.
Det var ju lite slipprigt på banan under förmiddan, men inte så slipprigt, och banan var lite stökig, men inte så stökig som jag då upplevde det.
Allt blev 200 procent bättre på andra provvarvet då jag sörplat i mig kaffe, pumpat gaffeln lite hårdare och fått prata ut min ångest o olust med lite folk.
Plus att det torkat upp lite på banan.
På själva racet flöt det på rätt bra och jag låg större delen av tiden på en 5e plats, men blev nedpetad till 6e efter lite svag körning på grottigaste skogspartiet på sista varvet.
En placering som jag höll i mål.

Något som var extra positivt var att jag kunde använda mitt hela register idag.
Styrka o explosivitet i korta backar, och veva på i högre kadens med energi i andra partier.
Hyfsat i alla fall.
På senare tid har jag ju bara trampat luft som en tant överallt och blivit omkörd överallt.

Jag har haft en till stora delar tung säsong, om man bortser från april maj o halva juni där jag trots allt körde normalt men ändå hade lite stolpe ut med resultaten.
Trots detta så har mitt envisa deltagande lett till att jag slutar 4a totalt i swecup H40.
Och swecup är ju en cup, så man måste vara med och komma runt på tävlingarna för att totalen ska bli bra.
Hade dock varit mer nöjd om jag verkligen kört mera på topp.

Källarcykling

Inte så svårt att inspirera sig att köra inomhuscykel i källaren denna halvtrista Septembervecka.
Idag tiogångerenminut

World cup i Hafjell

Åkte en liten tripp till Norge för att kolla på Mountainbikevärldscupen.
Det var ju väldigt länge sedan jag senast såg MTB på världsnivå i äkta live (VM i Åre 1999) så det var såklart en upplevelse.
Att sedan dom svenska deltagarna till stor del presterade bra eller extremt bra gjorde det inte sämre direkt.
GT o jag gick omkring som småpojkar i depån innan, och när racen pågick så blev man helt inne i racen på ett sätt som man bara kan bli om man ser bra idrott med världklassidrottsmän/kvinnor i verkligheten.
Särskilt om man är väldigt insatt i sporten som jag.
Det känns nästan tomt sedan när allt är över, och jag brukar ha för vana att tycka att mitt eget idrottande ter sig ynkligt o patetiskt när man sett världens allra bästa.
Men denna gång blev jag faktiskt mera inspirerad
Denna inspiration hoppas jag ska hjälpa mig att träna ordentligt igen, vilket jag inte gjort sedan i Söndags...
Ett par veckor för tidigt för höstlättja och jag känner mig dålig o fet och ÄR dålig o fet..

Fiasko



Hade vissa förhoppningar på att göra ett riktigt bra lopp i helgens swecuptävlingar i Vårgårda.
Jag gillar den banan och där har jag min hittills enda pallplats i swecup från 2010
Men efter en dålig start i den stora startgruppen så kom jag aldrig igång nån gång under loppet.
Överhuvudtaget.
Nästan lika segt som på SM
Efter att ändå ha segat mig till en placering en bit bak i fältet som i alla fall skulle givit mig tillräckligt med poäng för avancemang i cupsammandraget, så skramlar kedjan av i ett stötigt parti ca 10 minuter från mål och jag lyckas göra 2 "knutar" och 2 veck på kedjan när jag trampar till.
Det tog en hel del tid at reda ut knutarna och det tog ännu längre tid att ta sig i mål med den demolerade kedjan och jag fick gå i backarna på slutet.
Uppgiven och förbannad på allt..

Det går bra nu o så...

Plötsligt jamade katten..

...och jag upptäckte att jag sovit en halvtimme för länge på soffan efter jobbet.
Fick ta bilen in till Norrtälje för att hinna med att köra lite backträning i slalombacken plus lite nedvarvning innan det blev mörkt.
Genomfördes utan sensationer åt nåt håll.

Mörda oss inte!!

Ett 4*4 pass i källaren tar inte speciellt lång tid även om minuterna segar fram under själva intervallerna.
Men ett 4*4 pass tar iallafall tillräckligt lång tid för att en sk mördarsnigel ska hinna krypa in i det öppna källarfönstret i marknivå och sedan krypa ut igen.
Om jag var en sysslolös pensionär så hade jag dödat den direkt, för vem vet vilken OERHÖRD SKADA den kan åstadkomma!
Men jag är bara sysslolös, så jag lät den glida vidare ut på gräsmattan.

Efterjobbetintervaller

Mina sista dödsryckningar yttrade sig idag i att jag körde lite fartlek på racern på en förlängd hemväg från jobbet.
Tog i som fan alla backar och skyltspurtade här o där
Brukar sällan göra nån högintensiv träning direkt efter jobbet eftersom jag brukar vara trött i ett par timmar först, och jag brukar också sällan köra så är flummiga intervaller, utan mer uppstyrt av sekunder minuter o puls.
Men idag ville jag bara sprätta ur nån form av överskottsenergi
Blev trött i alla fall
Och sen pigg

Ett inlägg i veckan?

Efter en period där mitt artrosdrabbade högerknä plötslig tyckt att jag cyklat för mycket och svullnat lite och blivit lite mosigt, så har jag nu tränat i några dagar igen.
Skönt.

Upplands cup

Åkte denna fina sensommarkväll till Sigtuna för att köra en tävling i Upplandscupen.
Han med hustomtarna hade gjort om banan och den var riktigt bra trots att den inte är riktigt uppkörd, bland annat ingick en rejäl backe där man inte orkade köra storklinga.
Så ska det vara i MTB XC.
Jag själv hade lite för klena ben
Lite för seg i gubbkroppen
Lite för dålig att hålla farten över rötterna
Lite för mycket luft i däcken
Lite för stel i det tekniska
Osv.
Men det räckte för att vinna klassen medelmåttiga 40 åringar med lättare förståndshandikapp eller nåt iallafall

Bra ben!!!

Klubbmästerskapen fortsatte idag med långloppet på hela 45 km på lättåkta vägar o stigar.
9 st lokala förmågor på plats
Och för cirka 3e gången i år så hade jag riktigt bra ben.
Såna ben som inte uppträder så ofta.
5-6 ggr per år kanske, för dom flesta.
Kan ju behövas eftersom jag inte är känd som nån slätdragsbombare,(om jag nu är känd för något?) men idag gick det hyfsat faktiskt.
Tillsammans med Johan gjorde jag större delen av farthållningen i täten längs vägarna, med Gunnar åkandes en bit efter och lurade på oss i samma fart.
Trots att Johan o Gunnar ryckte ifrån mig strax innan en seg backe 4 km från mål, precis när jag drack lite vatten ur flaskan, så körde jag över 2 min snabbare än i fjol.
Och ett oerhört prestigefullt, ohotat KM brons var ett faktum.

Man får glädjas åt det lilla ibland
Eller jämt?

Km silver!!!

Till min fördel så hade det kommit lite regn o gjort min hemmabana lite slipprig när CK Norrtäljes KM i XCO avgjordes idag.
Ett öppet KM, kryddad av duktiga utsocknes cyklister.
Blev lite tagen på sängen av det hala själv, eftersom jag kört banan tidigare i veckan då den var snustorr o supersnabb
Gjorde dock ett stabilt lopp i stenhård konkurrens och blev 2a i KM och 5a i racet.
Lyckades hänga med och slå alla som jag kan slå vid gynnsamma tillfällen.
Dom som jag inte slår, ens vid gynnsamma tillfällen, iallafall inte i år, var en bit före..
Skönt med lite fokus.
Det har varit lite dåligt av den varan sedan början av juni egentligen.
Och då kan man inte cykla fort.

Så, då har jag iallafall gjort ett inlägg i bloggen igen.
Föga intressant som alltid?

Lite landsväg

Ikväll var det ett gäng män som körde lite träningsrace på landsväg i efterdyningarna av ett regn.
Med undantag på nån enstaka så var det män med framtiden bakom sig.
Med sin bästa fysiska form i det förgångna.
Där ungdomen för länge sedan passerat.
Kort sagt där alltför lång tid förflutit.
På en bana från förr.
I ett lite bakåtsträvande race där vi cyklade bakom varann.
I hopp om att spyan bakom gomseglet skulle glida ner i halsen igen.
Det var det enda hoppet.
I alla fall för mig.

Det hela avgjordes i en lång sedvanlig gammal segelbåtsspurt, likt gamla träbåtar med fladdrande segel, där jag lyckades bli 3e jolle.

Nåja jag fick lite träning i alla fall.

Bra inför FRAMTIDEN

Kanske?

Fick till en pulsfil ikväll som indikerade lite fokus o inspiration.
Hoppas det är lite bestående, efter denna 2 månadersperiod av vacklande

3 st bilder

3st bilder och 3st olika fysiska o mentala tillstånd på XCO SM loppet i helgen

På bild 1 kör jag med gott självförtroende utför i "mitt"snabba specialspår i blåbärsriset i den lösa utförslöpan efter berghällen.

På bild 2 kämpar jag fortfarande med viss panik i blicken på andra varvet.

På bild 3 är jag trött och uppgiven mot slutet av racet

Och till sist..

..så blev jag sist på XCE(sprint) racet idag.
"Slog till" med en sämstatid i kvalet o åkte ut direkt.
Undrade innan varför jag ens hade anmält mig?
Och efter oxå
Nästa XCE race behöver jag inte undra längre
För då är jag inte med.

Motsatsen till att "kötta"...

...är att trampa luft.
Det gjorde jag på dagens SM lopp i Södertälje
Det var ingen direkt överraskning att det kunde gå dåligt idag, då formen varit långtifrån stabil sista 1.5 mån både på träning o tävling

Var inte med i matchen nån gång under racet egentligen och slutade 17e av dom 31 som behagade starta.
Tänkte bryta både på 1a 2a o 3e varvet av 5, men allt lufttrampande ledde tillslut att jag kom till mål.
Tur det då
Jag är svag just nu

Inför

Va o kollade SM banan i Södertälje och elitklassernas tävlingar
Känner mig hemma med banan där
Så jag får väl försöka köra så fort jag kan.

Årets sämsta lopp.

Mariestad
Västgötacup
Stod o sov i starten
För klena ben för att köra upp mig
Är dålig på stökiga raksträckor som varken går uppför eller nerför i ett helt lopp.
Skärpte mig lite på sista varvet
Hade rekat målområdet dåligt
Varvning höger, Mål vänster
Jag tar höger
Blir näst sist
Han som kom sist fick punka
Sista dagen på första sommarsemesterperioden

Kan det inte komma typ ett flygande tefat eller nåt o ta mig härifrån!

En gammal goding!

Jag är inte så mycket för "gamla godingar" överhuvudtaget, vad det än gäller, men ikväll när vi körde träningsrace på Nordrona (campus) och den fina banan där, som vi byggde 2004, men som inte använts av oss tävlare sedan 2007, så var det en positiv återupplivning av gamla minnen.
Banan var ordentligt packad o lättrullad tack vare en och annan "osynlig" MTB ägande motionär som verkar cykla där då o då på sommarhalvåret.
Föredömligt röjd o fixad av Johan o Jonka dessutom!
Hade fina ben igen, då jag nu gått in i mitt "vanliga" schema, som gör det lättare att styra dagsformen, vilket gjorde att jag hängde med betydligt mycket bättre.
Kan också konstatera att jag kör snabbare idag som hyfsat cykeltränad 46 åring än vad jag gjorde som "halvfet" halvskadad, multisporttränad 36-39 åring, åren 2004- 2006, när vi körde frekvent på denna bana...
Fan vad dålig jag måste ha varit ett tag.
Och fet!

Ibland fattar man ingenting..!

Har kört en hel del distans den här veckan och jag väntade mig inga kanonben när vi skulle köra träningsrace i slalombacken idag.
Några kanonben hade jag verkligen inte heller, men däremot så reagerade pulsen som om jag skulle varit hur utvilad som helst och jag hade 96% av maxpuls på toppen av den värsta backen.
Ungefär vad jag kan ha när jag är tävlingsladdad och högmotiverad och gör topp-prestationer.
Men det gick istället segt och sakta och jag hade kass återhämtning och flåsade som en kolsjuk storrökare.
Stora variationer i dagsform är det just nu kan man säga.
Men jag kämpade i alla fall runt alla varven så fort jag förmådde och var ändå lite nöjd efteråt.

Och när jag kom hem hade det ringt nåt konstigt nummer på hemtelefonen.
Kollade upp numret och det var "Svenska spermabanken för hundar" som hade ringt.
Undrar vad dom ville?

Cykling o katter..

..det är ungefär vad denna dag bestod av.
Liksom många andra dagar.

Passade på att köra ett träningsrace i Mariefred av alla ställen, bland kända och okända ansikten, på en bra ganska kuperad xc bana, där det även fanns rötter så det räckte och blev över på en del partier.
Kändes hyfsat och det är alltid kul att komma till nya ställen o köra sig svintrött för att sedan inte se ett dugg av den idylliska omgivningen, förutom en bensinmack

Sedan till Södertälje för guidad provkörning av årets blivande SM bana.
Den var ungefär som jag tänkt mig, men kanske lite kortare backar än väntat.

Firade det hela vid hemkomst med att tokslockna i soffan i 2 timmar för att sedan bli väckt av katterna som ville gå promenad, och det fick dom såklart.

Kattan Selma har redan sett allt i skogen o var mer intresserad av att vara snygg i kameran, medan hennes försiktiga dotter Pix var mer nyfiken på omgivningen.

Formhöjare

Man kan säga att jag känt mig i helt kass form sedan Boråsracen för snart 2veckor sedan och det kändes inte ett dugg bättre när jag trots allt tog mig i kragen och cyklade ut till Vätö för att köra ett litet klubbrace i landsvägstempo.
15 km på lite kurviga småkuperade vägar. 7 st startande
Var också oerhört seg första 2 km av själva racet, men sen släppte det en hel del och jag kunde göra ett ganska bra tempolopp på min gamla linjecykel av aluminium och fick inte extremt mycket stryk av tempohojgubbarna
Att köra korta roliga tempolopp på landsväg tycker jag är ett ganska tacksamt sätt att få fart på en långsam Stefan.
Kul
Det finns faktiskt lite hopp
Nu ser jag plötsligt fram emot att få cykla lite fort igen

Enda smolket i bägaren var att jag snuddade vid en katt som sprang framför mig när jag kom i full fart (dryga 12 km i timmen typ..)
Men den vände o sprang iväg så den kan inte ha blivit så skadad förhoppningsvis.
Om jag hade kört över den så hade jag förmodligen dött av medlidande

Inte den bästa dagen kanske

Vi körde träningsrace på banan vid slalombacken ikväll och det kom 7st för att köra den rätt brutalt kuperade banan.
Jag själv var svag o trött och orkade inte göra nåt motstånd överhuvudtaget, detta till följd av att jag nu tränat ganska hårt i 6 dagar i sträck plus att jag har lite problem med magen som jag bekymrar mig lite för.
Katarr eller nåt?
Försökte i alla fall veva på lite i längsta backen efter ett par varv för att få lite backträning och lite fart i kroppen.
Gick sådär det med..
45 min träning i brant kuperad terräng blev det
Nu ska jag vila ett par dagar för att sen gå in i en lite mer ordinarie träning igen.
Då blir jag nog alldeles säkert lite snabbare än vad jag var idag i alla fall

Fjollfyror

Har känt mig oerhört sliten efter helgen och har väntat med riktig träning till idag.
Och då slog jag till med riktigt dåliga fyror.
Behöver styra upp det lite nu...

Borås 2 dagars

Har varit oerhört jämn denna säsong hittills, men har inte fått till nåt riktigt topprace med lite extra medflyt.
Likadant nu i helgen...
Dag 1 8a
Dag 2 8a
Totalt 8a....
Detta efter att ha kört riktigt bra på lördagen, där jag låg 6a större delen av loppet med 5e platsen inom några sekunder, men tröttnade sista halva varvet och tappar istället 45 sekunder och 2 placeringar och går i mål som 8a och lite förbannad på min vekhet.

Söndagens race var däremot en väldigt seg historia där jag fick kämpa mot negativa tankar och lite ryggtrötthet utöver den vanliga tröttheten, men jag piggnade till lite på sista varvet och försvarade min 8e placering med god marginal.

Har sedan det skitiga SM racet på denna bana 2011, då jag körde så bra, haft för vana att springa uppför den extremt branta så kallade pulkabacken, eftersom jag gör det lika fort som att cykla i dito och utan att bli stum, men igår cyklade jag plötsligt upp alla varven....
Nåt positivt!?

Men jag står lite o stampar på samma fläck just nu.

Alla var där?

På min hemmabana körde vi ett träningsrace ikväll.
3 st var vi.
Alla
Motståndet var bra för min del då GT såg till att köra på riktigt fort och jag körde på ganska fort jag med, stärkt av extremt kända hemmamarker, men fick ändå stryk med 4 min på ca45 min cykling..
Har lagt till en backe på banan som har en stigning på hela 18 m... men tar ut sin rätt då den är brant o teknisk på slutet.
Det är mycket upp o ner men lite färre kurvor än tidigare.
Blev en hel del tid på rött och det är ju bra.
295 meters stigning totalt på 5 varv på banan är bra med tanke på topografin i området.

Men myggorna som jag med viss möda cyklat ifrån under racet tog revansch vid målgång.
Vad smakar bättre än äcklig svettig gubbe?

Regnmolnet ovanför mitt huvud

Det var lite ostadigt väder idag med ett par regnskurar under dagen.
På eftermiddagen lättade det upp och jag beslutade mig för ovanlighetens skull att köra ett lätt blandat pass MTB distans på stigar, grusväg och väg.
Solen hade börjat skina och dom hotande regnmolnen verkade ha regnat ur sig o drog sig tillbaks.
Höll koll på molnen o planerade rundan efter molnens rörelse en bit bort.

Men plötsligt anfaller molnet!
Dom gråa molnen kilometervis bort tog liksom sats och närmade sig mig med väldig fart och plötsligt såg jag att jag var på väg att cykla in i en vägg av regn.
Jag vände snabbt åt det håll jag kom i från, där det fina vädret fortfarande lyste upp, men molnet kom ifatt mig på en gång och följde mig precis åt det håll jag cyklade.
För säkerhets skull så hade även molnet delat upp sig och ena delen gick även åt det håll jag hade tänkt cykla från början.

Det var inte det värsta regnet jag mött men det räckte för att göra mig genomblöt.
På nåt sätt var det bra att det började regna för då fick jag i alla fall lite fart på mina för dagen oerhört tröga ben.
Regnet slutade ca 500 meter hemifrån och det var torrt på vägen..

Tävla i regn har jag inget emot, det kan regna hur mycket som helst för då är det bara en parantes i all annan smärta.
Men undviker väldigt gärna regn när jag är ute o tränar.
Men det är svårt när man har ett mörkt moln ovanför huvudet

Konstant..

Vilket klipp?

Förmiddagen ägnades åt att klippa.
Klippa håret
Raka skäggstubb
Raka benstubb
Klippa gräsmatta
Trimma med grästrimmer
Klippa runt syrener med manuell grässax

Så fint det blev
Iallafall det som klipptes utomhus..

Eftermiddagen ägnades åt att cykla lätt landsvägsdistans i det helt otroligt fina vädret.
Behövdes efter gårdagens intervaller
Tyvärr var det inget vidare klipp i benen.
Men det behövdes ju inte idag.
Det skulle ju vara slöseri med resurser

Mjölbybiken 2013

Det sved lite att lämna en klarblå härlig försommardag i Roslagen till förmån får rätt många bilmil och dessutom mot gråare väder.
Men Mjölbybiken och en deltävling i Västgötacupen stod på programmet så det var ju bara att åka.
Det var grått väder där, men banan var torr o supersnabb och utslagsgivande
Det vill säga en rejäl "växlanerlitemeränvanligtbacke" som sållar lite, några branta mindre backar som sållar lite till och ett tekniskt berghällsparti plus några små drop som sållar det också.
En bra och RIKTIG XC bana kort sagt.
Jag siktade på pallen idag eftersom jag vann racet i H40 klassen i fjol.
Dom 2 första varven var torra o fina men sen öppnades himlen i ett åskregn och ändrade förutsättningarna totalt.
Lite till min fördel eftersom jag då blev av med jagande starka cyklister som började köra sakta och jag kunde gå in i mitt "skitvädermode" som jag är hyfsad på.
Skönt att bli av med dom bakom, men det var tyvärr 4a st till framför och jag var en bit från seger, men hade bara 15 sekunder fram till 3e platsen och det är jag inte nöjd med även om jag körde riktigt bra idag.
Och backträningen i veckan har givit mig självförtroende uppför.
Blev 5a.

Min MTB XC cykel användes idag till det MTB XC cyklar är gjorda för och jag slapp bli uttråkad på nån grusväg i inre Dalarna.
Skönt.

Fostrande

Återigen blev jag chockad hur brant o jobbigt liftspåret i Norrtäljes slalombacke är. Det är likadant varje år när man börjar köra där.
Ikväll blev det då 10 st BRANTA klättringar på 50 höjdmeter och för mig ca 2.20 minuter per gång.
Här använder man utväxling 28 i fram o 34 i bak mellan varven för att inte gå stum och orka genomföra alla.
Var muskulärt trött efteråt kan man säga.

På lätta växlar

Medan assistancekåren gjorde sitt bästa för att komma in i min bil där jag låst in nyckeln, så passade jag på att som 10e man kvala in till semifinal på XCE-etappen på Borlänge Tour som gick av stapeln i helgen.
Kände mig ganska osnabb i kvalet, men i semifinalen gick det lite bättre, men det räckte bara till en 4e plats i 6 manna heatet, så jag blev därmed också 10 i denna sprint på fredagen.

Fick en halvtaskig start på XCO racet på lördagen och när jag väl kommit förbi dom som "hindrade" mig så orkade jag aldrig ikapp mina vanliga konkurrenter framför och jag fick göra mitt eget lopp i medelmåttans land, men körde på rätt skapligt ändå på dom avslutande varven efter det dåliga förstavarvet och tappade inte så mycket tid som jag trodde på framförvarande, men ändå alltför mycket skulle det visa sig.
Var svag uppför o fick köra på lättare växlar än vanligt för att inte bli stum i benen
Blev 9a

Ungefär samma visa på Criteriumracet på söndagen.
Halvtaskig start, men lyckades senare vålda ikapp den 15 sek lucka jag hade fram till gruppen med mina närmaste konkurrenter på platserna 6-8 i en o samma backe.
Detta kostade såklart på lite och jag körde hela första varvet med konstant syreskuld och fick senare tyvärr släppa iväg dom lite.
Kändes ändå bättre uppför idag och det var ju roligt.
Blev 9a på etappen o 9a totalt i H40 klassen på Borlänge Tour.
Tror faktiskt att det är mitt bästa totalresultat i Borlänge genom tiderna!

Med sönderbruten bil åkte jag hem, och det visade sig att den svan som fridfullt simmade i sjön några mil hemifrån när jag åkte iväg i fredags, fortfarande fridfullt simmade i samma sjö när jag åkte hem på söndagen.

Fast åt det andra hållet.

Lite bättre!

Efter gårdagens kastacykelniskogenförgottochsedanätasigfetochblifulföljtavsugapåpipanpåetthagelgevärochsmutsanertapeten -pass, så gick det mycket bättre på cykeln idag.

Utvilad Stefan är en snabbare Stefan

Hatet

Tyvärr så har jag en demon kallad XCE att övervinna i helgens tävlingar i Borlänge.
Kul att titta på men..
Försökte att träna på det i kväll men.......
Jag lovar att jag cyklar fortare i slutet på sista varvet på en vanlig XC tävling än vad jag gör om jag försöker ta i allt vad jag orkar i ca 2 min från noll.
Just dom där 2 minuterna där "alla är lika snabba"
Inte så fort det går i en kvart
Inte explosivt som ett landsvägsryck.
Det är jag hyfsad på
Men inte ca 2 minuter av ren smärta, flacka banor och överspända muskler
Det var länge sedan jag tvivlade så mycket på mig själv.
Men det skiter jag i..

Ingen bruten arm, men..

"Cykla inte där! Du kan bryta armen!" skrek en av några knattar till en annan knatte, som höll på att cykla upp o ner för en kulle i närheten av starten för Västerås xc.

Jag hörde varningen och körde därför extra sakta på dagens race..
Nåja det gick ändå rätt skapligt emellanåt på den bitvis steniga/rotiga banan men jag tappade tredjeplatsen genom att göra ett svagt sistavarv med 2 st klantvurpor inkluderade.
Var dessutom lite svag uppför trots en på senare tid lite lättare kropp.
Hade inte samma flyt som ifjol på samma bana.
Blev 4a.
Nånstans mellan icke godkänt o godkänt.
Men med tanke på hur seg, sur o trött jag känt mig denna vecka så var det ett steg i rätt riktning..

Kul för dom som vann.

Behövligt

Skön träninghelg utan hets är vad jag behöver ibland.
3 pass landsväg och 1 i skogen på 4 olika sätt på 4 dagar på 2 olika cyklar.
Av 6 möjliga.
Utfört av 1 människa
Som ibland är 1/2

Slickat smöret från mackan..

..tagit russinen ur kakan och så vidare..
Det har jag gjort idag
Tog racern denna varma fina försommardag.
21 grader varmt o en disig sol.
Mosade av ett pass 20/40*32 följt av en lugn nervarvning/fincykling som varade i 2 timmar och dessutom fikastopp utomhus inkluderat.
Medvind på slutet
Fick med nästan allt det fina med sommarcykling.

Har tyvärr ingen bild där jag håller i kameran och fotograferar mig själv hållande i en kaffekopp alternativt cyklar lycklig genom vackra försommarnejder.
Allt hände ändå på nåt konstigt vis.
Typ.
Förlorade därmed ingen kvalitetstid genom att fippla med elektronik.

Riktigt bra och skitdåligt





Swecup premiären i Xco nere i Tidaholm på lördagen gick bra för mig på dom snabba banorna därnere, som i år var supersnabba, men ändå hyfsat kuperade.
Fick en bra start i det stora klassblandade startfältet och låg runt 5e man i klassen halva första varvet innan jag åkte ner ett par placeringar för att resten av loppet kriga om placeringarna 7-9.
Lyckades precis grisa till mig en 8e plats innan målbacken o skulle bara spurta i mål då jag blev hindrad av en P 15-16 kille som plötsligt nästan fick tvärstopp av mjölksyra och då blev jag istället passerad en gång till och blev slutligen 9a i mål.
Ändå jättenöjd då benen snurrade på skitbra hela loppet och jag kör inte mycket snabbare än så här på denna typ av bana.
Alltid en fartupplevelse att åka i Tidaholm.

På söndagen kördes sprint, så kallad Xce i stadsparken i Hjo och jag var sämst av alla i klassen.
En lååååång dag slutade så här:
Näst sist i kvalet
Sist i semifinalen
Sist i B finalen
Sist totalt.
Hade inget fokus, ingen lust och därmed inget i benen.
Värdelös var jag.

Bilden har jag lånat från Jesper A

Trög landsväg

Var med och körde lite träningsrace på landsvägen idag med 10 st andra.
Ett arrangemang av Robban med efterföljande fika i solen
Var väl inte direkt min bästa dag i sadeln.
Benen var kanske inte urdåliga, men jag orkade inte ta ut det sista när det behövdes.
Kanske nån form av självbevarelsedrift eftersom jag vet att jag kommer att bli svintrött både lördag o söndag när SWE cup premiären i MTB äger rum nere i Tidaholm o Hjo.
Har oxå fått det svårare att tända till riktigt när jag kör träningsrace, särskilt på landsvägen.
Jag var uppe lite på rött i sammanlagt 14 minuter och varje gång slog det knock på mig.
Inte riktigt som vanligt..
Gick i mål i andraklungan

Trots bra ben...

...så var jag ca 1 minut för långsam för att möjligtvis göra upp om nån av pallplatserna i H40 klassen i Huskvarna xc idag.
Var lite för "passiv" i startloopen och fick ta kölapp plus "vågade" inte riktigt använda det sista styrketrycket i benen i backarna och dom blivande pallkandidaterna gled långsamt ifrån mig trots min flödiga kaffedoping före start.
5a blev jag
Har aldrig kört riktigt klockrent bra på Huskvarna banan..
Är ändå hyfsat nöjd med riktiga årspremiären och det är definitivt ingen katastrof på gång.
Ett kul race på vårfina fysiska banor.

Söndag..

Kronisk motvind

I morse klockan 06 00 blåste en lite småsnål syvästvind som fick min rätt beskedliga jobbpendling på en mil att kännas trög o jobbig med mina sega ben.
Fem minuter innan jag skulle cykla hem från jobbet blåste det fortfarande sydvästlig vind och var ljummet i luften.
Jag brukar kolla på rökpelaren på det närliggande värmeverket så man vet vad som väntar.
Men fem minuter senare kom den kalla sjöbrisen från havet som ofta kommer vår o försommar när havet är kallt.
Sjöbrisen blåser då såklart i ostlig riktning o är lite småkylig.
Motvind hem också.

Nej det är INTE bra träning att jobbpendla i kronisk motvind.
Det nöter bara ner mig mer o mer, likt sandstormarna som eroderar en egyptisk pyramid.
Så om några tusen år är jag knäckt.

Världens bästa

Min puls var rätt hög ikväll när vi körde lvg träningsracepremiär i Finsta, bra tajmat efter en regnskur när det varit bra väder hela eftermiddagen.

Men min puls blev dock ännu högre lite senare när världens bästa lilla tussekatt vid namn Selma satte en bit torrfoder i halsen och fick inte ur det.
Hon låg o flämtade efter luft under sängen i en kvart o blev allt dåsigare.
Försökte ta tag i henne för att eventuellt ruska ur biten men hon rev mig o flämtade ännu mer.
Panik!
Till sist frustade hon till där under sängen o fick upp det o kunde andas igen.
Och jag kunde andas igen.

Ut på bår?

Endast fotbollsspelare dör nästan av en lårkaka.
Endast en lite ofokuserad Stefan kraschar ibland handlöst på egen hand 100 meter efter start på träningsracen och får just en lårkaka som för övrigt förstörde denna dag lite.
Eller mycket?
Höll inte i styret ordentligt (!)
Och ingen sjukvårdare kom med kylspray
Ingen bår där jag fick ligga o skrika o vrida mig
Ingen publik jublade när jag reste mig
Ingen annan fick rött kort eller varning

Men så har jag lite mer betalt än en fotbollspelare också, så man får inte sjåpa sig i onödan.
Lyckades på kvällen kravla mig upp på innecykeln o genomföra ett rätt bra intervallpass trots allt.
I början gjorde det ont i lårkakan,
Sen fick jag annan smärta i kroppen som suddade över
Skönt
Hoppas på att slippa matchstraff för detta tilltag

Medan snön smälter

Ibland är allt upplagt för att vara bra men blir ändå inte det.
Så denna lediga dags distanspass i bra vårväder blev inte nån större hit på grund av att min kropp var oerhört trög.
Men så var det första riktiga träningspasset efter förkylningen också.
Inte ens den kraftiga medvinden på slutet fick mig till några högre hastigheter.
Och jag lyckades återigen nästan sova mig igenom 2 st  direktsända cykellopp på Eurosport efteråt.
Jag är jävligt bra faktiskt
På att sova

Mjuk luft

Efter en snuvig o extremt trött helg utan nåt vettigt gjort så drabbades jag av lite söndagsångest på kvällkvisten.
Detta botades av att jag tog vintercykeln o rullade ett riktigt försiktigt motionärspass på knappa timmen.
Med den skillnaden att jag cyklade långsammare än en motionär.
Och för första gången på länge så var luften mjuk o lite ljummen.
Inte iskall sträv o hård som den varit i 4,5 månader i sträck utan avbrott.
Och krokusarna, vårlöken, snödropparna och dom där små blå blommorna vid väggen hukade inte längre i frost

Dyngförkyld...

...har jag gått och blivit.

Inte årsbästa...

...men jag genomförde ändå kvällens 4*4 helt enligt plan men i "safemode".
Kände långt innan att  det inte skulle bli några högkvalitativa i dag
Vad tränar man om man kör fyror i "safemode" undrar någon.
Ja kanske inte lika högkvalitativ hjärtträning som när man går fyror som man bör, det vill säga nästan på max.
Men jag genomför hellre ett planerat pass på lite lägre nivå när jag är sliten än att sikta för dagen overkligt högt o avbryta.
Om jag hade avbrutit så hade jag ju bara tränat på att avbryta.
Och detta vill man ju inte träna på.

Om man inte vill lära sig att bryta ett race så fort det inte går helt perfekt då förstås..

Achtung!

Följde med Gunnar till det ostligaste av östra Tyskland för att köra en tävling i Mitteldeutchland cup plus att Gunnar skulle möta sitt tyska Mtb team på en sammankomst med fotografering o lite samkväm.
En smidig flygresa till Tyskland där cyklarna kom med gratis följdes av hämtning vid flygplatsen av trevlig Team manager och senare till staden Chemnitz
Jag fick av naturliga skäl.... inte vara med på nån fotografering men jag hann grundligt att gå igenom allt vad cyklar heter i den gigantiska tyska cykelbutiken där fotograferingen mm ägde rum under några timmar.
En rätt lång och för mig lite jobbig dag utan ordentlig mat, följdes dock av en pastamåltid på restaurang på kvällen.
Sov sedan som en gris på idylliskt hotell i liten tysk by.
Skall tillägga att vädret var grått och lika kallt om inte kallare än hemma och mycket snö kvar.

Tävlingsdagen började med samma kalla gråa väder lite snöfall och nollgradigt, jag var seg i kroppen och jag tvivlade starkt på nån större framgång tävlingsmässigt efter denna långa res och väntedag med dåligt näringsintag som hade varit innan.

Efter en stressig ihopsättning av cykeln, från nerplockad i cykelresväska till tävlingsklar, ute i kylan på tävlingsplatsen utanför staden Bautzen, så var det dags att kolla banan per cykel och till min förvåning så kändes benen väldigt pigga och banan var hur blöt skitig och snöig som helst.
Dessutom började solen titta fram.
Sånt före kan man ju hyfsat och jag tog det lugnt i starten på racet för att sedan eventuellt plocka.
Vem vet vad stora starka tyskar går för?
Efter ett varv var jag plötsligt uppe på 3e plats och var pigg.
På nästa varvning var jag 4a och var betydligt tröttare.
Fick gå ner ett halvt snäpp i fart och släppte en placering till innan det stabiliserade sig och då tappar man en del tid på framförvarande i segt före tyvärr

Annars en mycket bra bana med ett slingrigt småkuperat parti och ett parti med 3 skapliga backar varav en av dom planade ut i en slakmota och oerhört segcyklad lera o snö
Höll min 5e plats i mål i en konkurrens som var nånstans mellan en sverigecup o en västgötacup i h40 klassen.
När jag gått i mål sken solen från klarblå himmel och det fanns lite hopp igen

I bilfärden på vägen tillbaks fick man också se idylliska östra Tysklands landsbygd i ett betydligt vackrare sken

Våren mötte vi i Munchen när vi bytte flyg på hemresan och lagom till midsommar så lovar jag att våren har kommit till Sverige också.
Kanske.
Sen blir det mörkare igen...
Nu ska jag sopa lite snö från trappan

Och på den fjärde dagen...

... blev Stefan trött.
Och fick ordentligt med stryk av dom flesta som var med på dagens träningsrace på Gunnars bana.
Nu är det bara 1 träningsdag kvar denna påsk och det är distans i morron.
Sen ska jag vila ett par dagar och sedan gå in i schemat igen.
Sen är jag den lite piggare veteranen igen.

Keps cup återigen då!

Det tog ett halvt varv att komma upp på den placeringen jag förtjänade.
Det tog en missad pil o en kurva och efterföljande felkörning på annan stig för att få börja om igen ännu längre ner i fältet.
Det tog på tålamodet att ligga bakom strulande långsammare cyklister på dom isiga hala stigarna där det var svårt att köra om.
Det tog ett bra tag innan jag hittade dom där "stockholmarspåren" där man tjänar 25 m på gränsen till att gena, men som var betydligt snabbare.
Det tog 5 varv att komma i mål lite missnöjd med tappat flyt och ett litet skrubbsår på knät efter en iskurva.
Det tog på krafterna också.
Tror ändå att jag var först i mål av dom riktiga gubbarna?

Istället för blåkulla

Fyror gjorda idag, lätt längre distans i morgon, Keps cup på lördag, "race" hos GT på söndag och lätt längre distans på måndag.
Så ska jag fira påsk.
Hade jag tänkt
Påsken brukar vara en bra träningshelg av tradition.
Att plågas liksom Jesus på korset, varvat med lättja o girighet o frosseri.

Ett träningrace till

Drog till Sigtuna för att köra lite träningsrace på Jespers bana igen då.
Var lite mindre sliten denna gång så det gick lite bättre än förra helgen, helt enligt plan faktiskt.
Banan var, tack vare lite mer vintriga förhållanden(!) bättre.
9 st vuxna startande o en junior.
Vissa på dubbdäck, andra inte.
Inte jag
Jag körde idag ifrån alla som jag kan köra ifrån och hade dom snabbare och betydligt snabbare cyklisterna inom synhåll lite längre än vanligt.
Jag får skylla på bristande talang o min höga ålder för att jag inte slog dom också..

Generös snålblåst...

... har det varit hela veckan och så även på dagens korta långa distanspass.
Min träning fortsätter i stabil förgänglighet med oförändrad förändring.
Allt för att inte läget ska bli kroniskt akut..

Äntligen!!

Visst är det härligt nu när det är vår och man kan kasta av sig dom tjocka kläderna, höra glad fågelsång och se grödorna spira.
Vintern har varit så kort och gått så fort och plötsligt så är det vår och varmt.
Står inte länge på förrän det går och ta ett dopp i det blå tror jag.
Man blir ju sugen såna här ljumma dagar när vinden smeker huden.
Och värmen finns ju kvar långt in på nätterna

Tappad moral

Efter några turer hit o dit så åkte vi iväg till Jesper i Sigtuna för att köra lite träningsrace med likasinnade.

Jag själv råkade ut för cykilstens kanske vanligaste "åkomma", även om man ofta skyller på nåt annat.

Jag tappade moralen.

Tog ett lite väl alternativt spår i ett isigt parti på banan o körde fast en liten gran i vevparitet.

Tog tvärstopp, satt fast, tappade 15-20 sek, tappade mina rimliga konkurrenter som jag verkligen behövt haft kontakt med, och så slutligen tappade jag moralen, vilket ledde till att jag hamnade själv i nån sorts medelfart som inte var speciellt snabb.

Hade inte väntat mig några kanonben efter veckans rätt hårda träning, men det är ändå gnistan i skallen som styr det mesta av prestationen.

Men med lite seg gubbvilja genomfördes ändå passet som planerat.

Väntar o väntar..

Liksom katten Selma så börjar jag bli less på att det ska vara så jävla kallt ute.
Hon har nästan givit upp verkar det som eftersom hon för första gången i vinter lagt sig i sängen istället för hennes mer strategiska o tillfälliga viloställen där hon snabbt kan ta sig ut.
Inomhus sker oxå den mesta av min träning förutom kalla jobbpendlingar.
Igår var jag stark.
Idag var jag svagare.
Jag blir svagare o ute blir det bara kallare.
Det är inte rätt håll!
Ok solen värmer o lyser upp lite mer men...
Om nån månad kanske det är lite vår förhoppningsvis.
Jag väntar väl lite till då..

Trilla lite

För femtioelfte gången i vinter kördes det lite träningrace hos Gunnar.
Jag o fyra andra var där.
Jag hann cykla i ungefär 35 sekunder innan jag klantkraschade hårt på nästan samma ställe som förra helgen med den skillnaden att jag nu landade på stenhårt fruset grus på min redan uppskrapade höft o övre lår.
Jag reste mig snabbt som vanligt o började cykla, men det gjorde så jävla ont att jag snabbt fick stanna o pusta/skratta/gråta/jämra mig, samt att jag blev helt knäsvag.
Visst hade jag kunnat kört igen efter 5 minuter men då hade dom andra redan hunnit ett drygt varv så jag ställde in för dagen.

Vurpade hårt på ett isigt distanspass för ett par vintrar sedan o fick en smäll på samma vis o det var samma känsla som då.
Tappar liksom luften totalt av smärta
Då hade jag oxå skrytbloggat strax innan om att jag var rätt bra på att köra på halt underlag........punkt punkt punkt..

Med mjuka tassar

Hade inte väntat mig att det skulle vara inspirerande konkurrens på dagens XC race hos Gunnar.
Lite motion i frisk luft hade jag väntat mig.
Men det blev 7 st av jämn o ojämn kvalitet som var där.
Min inspiration ökade från loj till lite laddad.
Åt Gunnar o Ville hade jag inte så mycket att säga till om, men Per K, Johan C o Johan N visste men ju att man har chans att "spöa" vid gynnsamma tillfällen.
Fastande lite bakom en ur sjuksängen uppstigen Per i nåt varv efter start o Johan C fick lucka som jag senare rätt lätt körde ikapp.
Mest för att jag var betydligt snabbare på dom korta tekniska o hala delarna på banan, men oxå för att jag var minst lika snabb i övrigt, trots att jag klantvurpade på ett icke svårt parti och skrapade upp höften rätt rejält.
Men när jag sedan blev ohotat ensam på 3e platsen så sjönk inspirationen från laddad till loj o det gick rätt sakta igen.
Halt väglag passar mig rätt bra.
Bara att pendla till jobbet vintertid ger mig den känsla o balans som behövs för att inte bli rädd o stel.
Med lite smyg o finlir o mjuka tassar så löser det sig i hal lera o snö/is utan att man behöver fälla ut klorna.

Ett fall framåt?

Var lite mer sugen på att ta ut mig den här helgen när Gunnar återigen körde träningsrace utanför huset.
Solen sken o sommardäcken hade åkt på.
6 st startande av varierande status
Kändes hyfsat fysiskt men lite klen uppför, tekniskt gick det sådär.
Har blivit lite dubbdäckshandikappad och hade lite problem att ställa om åkstil och kämpade för att hålla mig i spår.
Jag som precis börjat lära mig dubbdäcksåkstil..mot min vilja..dubbdäck är till för jätterädda gubbar och möjligtvis blankis.
Tack vare att andra var lite sjuka o ringrostiga så var jag inte helt sämst iallafall, men det saknas lite fokus och därmed kämpaglöd när det svider lite i benen..
Men jag är hyfsat lätt o har tränat på, så lite fortare ska det nog gå att köra.'
Ganska kul att spela cyklist.

Skönt

Denna vindstilla grå morgon o förmiddag tillbringades på cykeln i ett sånt där riktigt skönt lugnt distanspass som är bra både för kropp o själ.
Det var ett tag sen jag kände mig så avslappnad på ett distanspass, hade nästan glömt hur skönt det kan vara ibland.
Kanske samlade jag så mycket energi att jag kan köra lite hårdare XC träning i morgon?

Rekord..

.. i fetma

"Dessa skitnödiga ansikten"

Det finns ingen sport som är speciellt rolig när skallen inte är med i matchen, men MTB-cykling måste höra till dom värsta vid såna tillfällen.
Man blir inte bara ovanligt trött o stum o less av ansträngning som man inte får ut, man tappar även känslan för cyklingen, vilket leder till ett oerhört tidstapp.
Vinglade o räknade ner varv och minuter var ungefär vad jag gjorde idag, när Gunnar i vanlig ordning bjöd på lite raceträning på hans fina bana.

Visste i förväg att jag inte hänger med GT o Ville, men skillnaden i tappad tid under säsong brukar ungefär vara 5-10 % när jag möter dom på racen, beroende på bana.
Idag var den skillnaden strax under 50 % typ....
Fast dom var ju i och för sig bara 50% snabbare än ett lass skit..
Det enda som är positivt är att det är februari och att jag vet att det blir bättre..

Annars är alternativet att kasta cykeljävlarna i skogen o sätta sig i soffan o äta sig fet o dö.

Nåt att se fram emot....?

Kanske skulle ändra lite look på bloggen nån gång. Men bara väldigt lite.
En instutition som denna blogg får inte ändras för mycket, för då kan miljontals ja kanske miljarder läsare fly.
Få se när förändringen blir. (vad det nu finns att ändra?)
Inte idag iallafall.

Utemotion

Kanske är jag inte i bästa form, men det genomfördes iallafall lite träningsrace på 2 pers hemma hos GT båda dagarna i helgen.
Blev mest förnedrad idag.
Dagens bana var något längre o innehöll ett lite segare parti med mossa o ett tunt lager uppkörd sockrig skarsnö som är hopplöst att få nåt flyt i, särskilt med Nokia wxc 300 som är värdelösa i lössnö, men nödvändiga på resten av banan som var hård o isig.
På detta lösa parti märktes iallafall min svaghet mest, eftersom jag för dagen bara orkade gå på gränsen till den fart som behövdes för att få nåt flyt.
På resten av banan gick det dock väldigt bra trots att jag inte kört i skogen på flera månader.
Så det är mest lite mer power i benen som behövs.
Och lite fler konkurrenter så man får upp inspirationen o pulsen lite mer.

Å så lite näthat

Blev lite rastlös såhär på fredagkvällen.
Kanske skulle man näthata lite?
Jag börjar med mig själv.

"Din idiot till gubbe!"
"Hoppas du spiller ut din oboy i morgonbitti"
"Såna som du borde plågas på en stillastående inomhuscykel"
"Må du få skotta snö hela förmiddagen"
"Hoppas du trasslar in dig i sladden till maskinen som du rakar skallen med"
"Fy sjutton för dig"

Så, nu känns det bättre, och jag känner att jag har fått bekräftelse o medhåll bland alla därute på de där oändliga internet.
Många håller med mig
Jag är nån.

Skakande

För första gången på ett bra tag tog jag ut mig så att jag fick ordentligt bendarr.
Kör man mina specialfyror på rätt sätt, så blir man så trött.
Vad mina specialfyror är?
Det vet redan dom som vet...

Vinteraktiviteter

Man hade kunnat tro, när jag köpte en burk färg på eftermiddagen, att jag var en av dom alla som inte kommer på nåt annat att göra en otroligt vacker vinterhelg än att springa o köpa saker i dom otaliga köpcentren.
Men så är det verkligen inte.

Jag har åkt miltal med fri-skate på hård skare med skidorna.
Över åkrar, genom skogar, längs kraftledningar, via golfbanor, över sjöar och all annan tänkbar terräng med start o mål vid husknuten och med skogens alla djur som enda sällskap.
Jag har oxå åkt långfärdsskridskor på fin saltsjöis med solen i ansiktet i vindstilla väder mellan stad och ö.
Jag har gått promenader med katterna på skaren i morgonsol o fågelkvitter.
Andats fin vinterluft.
Tittat in i solen
Cyklingen har däremot bedrivits kvällstid inomus i källaren..
Allt detta för att inte få dåligt samvete av att jag slösade 20 minuter av denna fina vinterdag i en affär.

Lägger som vanligt inte ut nån bild.
Ingen skulle ändå inte förstå..

Vad spelar det för roll..

... om jag kör fyror med gott resultat, när man vet att typ alla andra som cyklar har gjort detsamma, samma dag.
Allt kommer därmed att vara sig likt.
Så varför kan inte alla bara lata sig istället.
Talangerna kommer ju ändå att cykla fortast..

Trots allt..

...så har jag genomfört veckans planerade träning.
Idag 20/40*32

Har varit starkare...

Finn ett fel?

 

Pust!

Inga prickar over vissa vokaler
Har haft det lite halvsegt har pa Gran Canaria den har gangen.
Alla pass genomforda, men det har varit en enorm trotthet i hela systemet konstant.
Racet upp till toppen i onsdags blev ca 15 min langsammare an min snabbaste tid dit, men inte sa mycket samre an 2011 faktiskt.
Resten av dom langa bergspassen har varit ren plaga forutom mojligtvis idag nar inspirationen gick upp lite nar det var mycket bade kanda o okanda cyklister ute som man kunde hanga pa eller bli frankord av.
Kande mig dock som en blekfet gubbe narjag stod vid sidan av vagen pa toppen av dagens stigning o tittade nar proffslaget SaxoTinkoff korde backtraning.
Vi fick ju aka med dom pa rulle i en mil pa vagen till Puerto rico innan.
Dom var 25 ar yngre 10 ganger battre o 20 ganger sa coola som jag ungefar..

Sol hela veckan iallafall men lite svalare vader pa slutet och en cykelbranna som heter duga har det blivit iallafall

Den insnöade Gran Canaria-turisten?

1995, 1996, 1998, 1999, 1999/2000, 2001, 2002/2003, 2007, 2008, 2010, 2011
Det är dom år jag varit till Gran canaria, varav en gång utan cykel.
Några gånger 2 veckor o några 1 vecka
16 veckor totalt
Det är helt enkelt bästa stället att cykla på inom rimlig resväg mitt i vintern.
Kanske hittar man nån ny väg i år med?

Trettondagsracet 2013

Jag säger det varje år, men det här racet har körts sedan 1997 i en nästan oavbruten serie och det har varit mellan 5 o 25 startande, beroende på årtionde o väderlek.
I år var vi 5 st..

Kort (ca 3 min per varv) tekniskt enkel bana med 1 st jobbig backe o lite isigt på sina ställen.
Som vanligt flest varv på en timme
Jag försöker alltid att köra fort just på Trettondagsracet för att få lite besked, men jag hade inte en chans mot GT som tog kommandot efter nåt varv och körde riktigt fort och lämnade mig och Johan Norin flåsande långt på efterkälken.
Jag hade sedan en fight med Johan i en halvtimme innan han drog ifrån mig mer o mer och jag blev lite trött kan man säga.
Och trött ska man ju bli, annars gör man nåt fel..?
Piggnade till något sista 3 varven men hade ändå hela uppförsbackens längd upp till andraplatsen och varvad av 1an.
Bra genomkörare.
Plågsamt men kul.

Nästa vecka är det Gran Canaria o mosa lite distanstimmar som gäller.
I solsken förhoppningsvis.

Mest såhär..

....tillbringar jag kvällen.